Under 1970-talet gick svensk läderindustri igenom en drastisk strukturomvandling. Inom ett tiotal år reducerades antalet anläggningar till en handfull garverier. I nedläggningarnas spår följde övergivna fabriksmiljöer, många gånger i stadscentrala lägen.

I november 1969 placerades 200 polsk-judiska flyktingar på Marstrand, för att bo på ön under vinterhalvåret och lära sig svenska. De hade blivit fördrivna från sitt hemland, där de levt i generationer, och började sina nya liv på en kall och ödslig klippö. Vissa hade överlevt Förintelsen, andra hade vuxit upp efter kriget utan att känna till sin judiska bakgrund. Polens antisemitiska kampanj blev en chock som förändrade allt.

I allt utom det biologiska könet var Kristina en man. Hennes uppfostran innehöll alla de ingredienser som tillkom en blivande kung över den snabbväxande stormakten Sverige. I mitten av 1600-talet var hon en av Europas mäktigaste individer. Ändå valde hon att lämna ifrån sig tronen. Dick Harrison berättar om de forskningsrön som under de senaste decennierna lagt nya pusselbitar till bilden av Kristinas märkliga liv.

Med Stockholmskonferensen 1972 uppmärksammades på allvar miljöfrågan i världen. Men bara fem år tidigare var miljökrisen inte alls en självklarhet. Vad var det som gjorde att människor fick upp ögonen och vem eller vilka satte bollen i rullning? Historikern David Larsson Heidenblad belyser händelserna som på kort tid orsakade ett radikalt skifte.

Det moderna samhället föddes när Sverige 1900 vaknade upp till ett nytt århundrade. Det blev också startskottet för en ny språkhistorisk epok: nusvenskan. Med orden som spegel skildras den moderna svenskans historia från 1900 till i dag.

Caroline Krook och Stockholms stift är nästan jämngamla och förutom sina egna år som tjänstgörande biskop har hon träffat samtliga biskopar i stiftet. I boken får vi genom de olika biskoparna se hur både kyrkan och samhället har utvecklats i Stockholm. Boken innehåller också en översiktlig kyrkohistorisk del samt ett avsnitt om musiken, diakonin och undervisningen.

Löjtnant Sixten Sparre satte sprätt på pengarna och guldkant på vardagen. Han dyrkade det sköna, skrev poesi och älskade teater. Han ville ha svängrum för glans och amorösa äventyr, och drog lindanserskan Elvira Madigan med sig i döden. Sixtens barnbarnsbarn blottlägger ett familjedrama, som i myterna förvandlats till ”århundradets kärlekssaga”.

Göteborg är en internationell handels- och mötesplats. Hela världen är på plats beskriver staden Göteborgs historiska och ekonomiska utveckling ur ett unikt perspektiv. Färgstarka konsuler har genom alla tider starkt bidragit till utvecklingen av stadens affärsliv. Flera av dessa har också haft en stor betydelse när det gäller såväl export som import. 

Det har stormat kring A-huset på Östermalm i Stockholm ända sedan det stod färdigt 1970. Den tidigare arkitekturskolan har av vissa kallats fängelse och krav på rivning har hörts. Andra har i den skulpturala betongbyggnaden sett ett exempel på svensk brutalism med stora konstnärliga kvaliteter.

I Marinmålarna ger ett stort antal svenska skribenter och konstkännare olika infallsvinklar på den marina konsten. Genom utvalda konstverk växer en fördjupad bild fram av villkoren till sjöss, det dagliga slitet för brödfödan, den obändiga visionen och det självutlämnande, konstnärliga uttrycket.

När Hallwylska palatset i Stockholm stod färdigt 1898 var huset utrustat med tidens tekniska nymodigheter som elektrisk belysning, rinnande vatten, centralvärme, hissar, telefoner samt automobilen som ersättare till häst och vagn. Andra bekvämligheter ökade komforten för såväl herrskapet von Hallwyl som deras tjänarstab. Husets tekniska nyheter har samlats i Teknikens palats.

I tolv års tid var Ulla Lindström ensam kvinna i regeringar ledda av Tage Erlander. Som minister lade hon grunden till den svenska jämställdhetspolitiken, med tvåförsörjarfamilj och barnomsorg i samhällets regi, och hade också ansvar för konsumentfrågor och u-landsbistånd.

Det börjar i urtiden med myter och skrönor och fortsätter med de gamla runstenarna. Berättelsen om framväxten av det värmländska landskapet i litteraturen fortsätter över 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet, för att landa i tiden runt Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding, Oscar Stjärne och fram till 1940-talet.

Örebro läns museum tog initiativ till ett seminarium kring hur samarbetet mellan metalldetekterare, arkeologer och forskare kan utvecklas. Texterna i denna antologi är en rapport från detta tillfälle, och belyser på olika sätt möjligheterna en ökad samverkan ger samt behovet av förändrade attityder.

Tjugoen historiker berättelser om människor och händelser med förankring i specifika år mellan 1250 och 1983. De leder läsaren bakåt och framåt i tiden, visar vägen till större historiska sammanhang och låter oss ta del av diskussioner i sockenstugan, av maktkamp på samhällets högsta politiska nivå, av baler i 1800-talets Stockholm och av modern träningskultur.

På Engelsbergs bruk finns en ovanlig maritim samling bestående av ett fyrtiotal galjonsfigurer, utsmyckningar och andra dekorativa inslag som berättar många historier om livet till sjöss. Denna antologi presenterar ett antal infallsvinklar på de många symboler och konstnärliga uttryck som finns på fartyg, tillsammans med nytagna foton och ny kunskap om galjonsfigurerna.

Vikingatiden och tidig medeltid kan ses som tiden då människor från Skandinavien äntrade den globala scenen. Vid sidan av de våldsamma vikingatågen bidrog skandinaverna i utvecklingen av konsten att framställa och bearbeta järn. Boken Iron and the transformation of society beskriver hur stål under vikingatiden bidrog till att forma ett nytt samhälle.

En handbok för den som vill få ett grepp om periodens kläder, material och snitt i Nordeuropa. Boken vänder sig till dem som vill börja återskapa medeltiden, men den kan även användas som utbildningsmaterial inom dräkthistoria.

Hemligstämplat handlar om alla de svenska hemligheterna från det kalla kriget. Boken bygger på tidigare hemligstämplade dokument och mycket berättas för första gången. Vad var det egentligen som hände under det kalla kriget och åren därefter? Vad gjorde landets politiska ledning – öppet och i hemlighet? 

Den femtionde utgåvan av Svenska Släktkalendern innehåller 32 släkter. Årets tema är religion med släktartiklar om bland andra Sveriges första kvinnliga biskop Christina Odenberg, ärkebiskop Nathan Söderblom, Elisabeth Hesselblad som 2016 blev helgonförklarad, psalmdiktaren Lina Sandell, Sveriges reformator Olavus Petri och heliga Birgitta.