Sedan Gustav Vasa besegrade danskarna och enade kungariket Sverige för nästan 500 år sedan har det suttit 23 olika regenter på den svenska tronen. I boken Kungaliv, som vänder sig till 9-12-åringar får man veta lite mer om de som har styrt vårt land, och dessutom få inblick i tiden de levde i.

I det kalla krigets Västberlin drev svensken Carl-Gustaf Svingel ett vilohem för gamla. Med den täckmanteln kunde han hjälpa människor som splittrats av Berlinmuren. Tack vare sina kontakter med ledande västtyska politiker fick Svingel en roll i en unik människohandel. För miljardbelopp köptes tusentals politiska fångar ut ur de östtyska fängelserna. Drottning Silvias släktingar var några av dem som fick hjälp att ta sig igenom järnridån till väst. 

Ingenjörerna är sammanflätade med Sveriges moderna historia. De var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundra tusen nu. Genom snilleföretagen gjorde de Sverige rikt, i folkhemmet konstruerade de den grundläggande välfärden – vatten och avlopp, kollektivtrafik, ljus över landet. Gunnar Wetterberg skildrar den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

På landsbygden och i städerna finns många historiska spår efter människor som inte ägt någon egen jord eller bostad. Det kunde handla om exempelvis torpare, backstugusittare, hantverkare eller arbetare. I ett forskningsprojekt finansierat av Riksantikvarieämbetet diskuteras vad som kan göras för att lyfta fram dessa spår och hur de i sin tur kan bidra till kunskapen om de obesuttnas liv och dåtidens samhälle.

Boken Vävt och broderat under två sekler visar textilier som fanns i ett småländskt bondehem, hur de tillverkades och med vilka hjälpmedel. Författaren berättar om vilka kunskaper som krävdes gällande material och traditioner, om hantverket och tekniken. Ur släkthistorien träder generationer av dessa kvinnor fram, från mitten av 1800-talet till 1970-talet.

De senaste hundra åren har det mesta som rör mat och måltid i Sverige förändrats. Hur gick det egentligen till när tacos och thaimat ersatte saltströmming och blodpudding på middagsborden? Hur kunde vin och vatten ersätta mjölk som måltidsdryck? I boken Svensk måltidskultur får vi följa med in i hemmens och köksskåpens dolda vrår och får nya perspektiv på matlagning och måltider i förändring.

De enda historiska källor som finns tillgängliga om romer och resande i Sverige är äldre texter som nästan uteslutande är skrivna utifrån majoritetssamhällets synvinkel. Källorna är ofta ensidiga, fyllda av fördomar och missuppfattningar och innehållet kan uppfattas som smärtsamt och sårande. För att kunna skriva om romsk och svensk historia kan dessa dokument ändå innehålla viktig och användbar information. I Ett lapptäcke av källor undersöks äldre samlingar och sätter fokus på insamlarna.

År 1835 anlände den knappt 15-årige judiske bokhandlarsonen Albert Bonnier från Köpenhamn till Stockholm. Två år senare gav han ut sin första bok. När Bonnier avled år 1900 var han den främste förläggaren av svensk skönlitteratur. Han nådde denna position trots en grasserande antisemitism.

Scenen när den danske kungen Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361 har etsat sig fast i minnet hos generationer av svenskar. Problemet är att den aldrig ägt rum. Hela historien är en lögn. I Visby brandskattning berättar Dick Harrison om denna icke-händelse, men framför allt om den verkliga katastrof som ägde rum utanför ringmuren i fiktionens skugga.

I boken Kris! Från Estonia till Corona sätter idéhistorikern Sverker Sörlin in coronakrisen i ett större historiskt sammanhang – vad är en kris, hur ska vi förstå kriser och vad kan vi lära oss av dem?

Hushållsbok för Stensböle gård illustrerar de mångskiftande sysslorna på en herrgård i en tid då självhushållning, arbetsfördelning och praktisk erfarenhet var avgörande. I Barbro Hästeskos hushållsbok från Stensböle gård i Finland finns tidstypiska recept tillsammans med råd för konservering, tillverkning av ljus och bläck, färgning av siden och garn med mera.

Kvinnors våld har – med undantag av barnamord – inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen, vare sig i samtiden eller historisk tid. Detta trots att kvinnors våldsutövande har varit vanligare än vad som antagits, och att kvinnor även kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män. I Ilska, desperation och lömska försåt tas ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet – en tid av omfattande samhällsförändring.

1960-talets rivningsvåg av de svenska stadskärnorna är ett mörkt kapitel i vår moderna historia. De flesta har i dag svårt att förstå hur breda politiska majoriteter kunde driva på förstörelsen av vackra och kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Kriget mot skönheten är en reportagebok om den fortsatta förstörelsen av svenska stads- och landsbygdsmiljöer, om skövlade skogar och om en förfallen landsbygd.

I boken Socialism på jiddisch återger Håkan Blomqvist ett i huvudsak okänt kapitel i både historieskrivningen om svensk arbetarrörelse och i svensk-judisk historia – om det ickesionistiska judiska arbetarpartiet Bund bland flyktingar i Sverige under och efter andra världskriget.

Historien om hur Jenny Lind, en mager och alldaglig nioårig flicka, en olycklig askunge från trassliga familjeomständigheter i Stockholm, höjde sig till att bli en världssuperstjärna genom sin magiska röst och sceniska agerande. Hon blev omtalad inte bara för sin talang utan även för sin givmildhet, omtanke och dygd vid en tid när orden ”sångerska” och ”aktris” bar skandalösa övertoner.

De intellektuellas historia var länge en framgångssaga, trots att de under 1900-talet många gånger svek idealen och stödde totalitära regimer. I våra egna dagar har tidvattnet vänt och sociala medier, kändiskultur, populism och antiintellektualism ger anledning till dystra framtidsutsikter. Denna långa historia spårar Kim Salomon i sin nya bok.

Kyrkorna har lämnat efter sig så mycket mer än bara de kyrkoböcker som flitigt används i släktforskningen. Den som har präster i släkten kan hitta material om honom själv och hans utbildning, eller en likpredikan efter hans död. Kyrkan hade ansvar för sjukvård och fattigvård, och i domkapitlens arkiv kan man också hitta skilsmässohandlingar. Det finns även examenskataloger och handlingar från gymnasierna som inte finns någon annanstans.

Finlands utveckling från en hednisk stamkultur och ett fattigt land i utkanten av Europa till ett av världens ledande inom IT är hisnande. Över ett halvt millennium var landet en del av det svenska riket, drygt hundra år ett ryskt storfurstendöme, därefter kom självständigheten och EU-medlemskapet.

Skolpionjären och kvinnosakskämpen Anna Whitlock (1852–1930) verkade när det moderna Sverige tog form. Hon är även förebild för TV-seriens fröken Friman. I sin privatskola införde hon pedagogiska nyheter som spreds till det allmänna skolväsendet. Dåtidens politiskt radikala eller kulturellt verksamma föräldrar satte gärna sina barn i Whitlocks skola. Hon blev en samlande kraft inte bara i skolvärlden, utan även i rösträttskampen.

Drottningarna har alltid varit iakttagna och stått i centrum för uppmärksamheten, de har varit ett ”föremål för allas blickar”. Det var ju den blivande drottningen som fick byta land, skapa sig en position vid ett nytt hov och få sitt äktenskap med en man som hon knappt kände att fungera. Svenska drottningar handlar om drottningrollen i Sverige under 500 år, från Gustav Vasas första drottning, Katarina av Sachsen-Lauenburg till vår nutida Silvia.