
Den svenska maoismen 1963–1968
Beundran för Maos Kina och inte minst för kulturrevolutionen betydde mycket för vänsteruppsvinget i Sverige under 1960-talets senare hälft. Den växande konflikten mellan maoismen och sovjetkommunismen kom att i hög grad influera den svenska vänsterns utveckling och till sist sönderfall i olika fraktioner.

Parkstaden Stockholm
Stockholm är en av Europas snabbast växande storstadsregioner, fram till 2030 planeras bostäder för cirka en halv miljon människor. För att uppnå detta mål kommer stadsbilden att förändras. I Samfundet S:t Eriks årsbok 2017 medverkar ett tjugotal skribenter – arkitekter, stadsplanerare, politiker, byggherrar – som utifrån sina verksamheter lyfter fram vikten av stadens landskap och gröna rum.

Stockholm – då och nu
Hur såg Stockholms stadsbild ut innan Hötorgsskraporna sköt mot höjden? Och hur ser en 105-åring på Stockholm av i dag? I SvD-journalisten Johan Lindbergs bok Stockholm – då och nu skildras stadens omvandling genom historiska och nytagna foton. Dessutom berättar kända och okända stockholmare om sina personliga minnen från sin hemstad.

Finska inbördeskriget
I januari 1918 störtades Finland in i ett skoningslöst inbördeskrig mellan ”röda” och ”vita”. I Finland skapade kriget ett trauma som är kännbart än i dag. Samtidigt är det så gott som bortglömt i Sverige, trots att hundratals frivilliga svenskar reste över Östersjön för att slåss, och trots att hela den samtida svenska debatten kom att kretsa kring detta krig – ett krig som dessutom nästan fick en svensk regering att falla.

Det svenska sveket 1940–1945
Efter andra världskriget har de goda relationerna mellan Sverige och Norge lyfts fram som en viktig del av krigshistorien. Begreppet ”broderfolk” används för att understryka de nära och förtroliga vänskapsbanden. I Norge berättas att Sverige blev räddningen under kriget för att svenskarna ville hjälpa till. Det är bara en del av sanningen. Norrmän som kämpade för att befria sitt land hade ett mycket ansträngt förhållande till Sverige under stora delar av kriget. Bland de ockuperade växte ett glödande hat fram mot svenskarna.

Almare Stäket genom historien
Få enskilda platser har betytt lika mycket för Sveriges historia som Almare Stäket. Dess historia – borgen, gården, ön, holmen och dess närmaste omgivningar – utgör ett fascinerande mellansvenskt mikrokosmos, vars förflutna avspeglar hela den färgstarka och växlingsrika historia som förknippas med termer som medeltid, Vasatid, stormaktstid och frihetstid, nyklassicism och också händelser under andra världskriget.

Riksdagsdebatter om privat och offentlig drift under 400 år
Privat eller offentlig drift inom välfärden är ett ständigt aktuellt debattämne. I Problemet med vinster visar historikern Magnus Linnarsson att dagens debatt inte är en modern företeelse, utan en fråga med lång historia. I boken belyser författaren hur svenska politiker debatterat frågan under 400 år. Ska välfärdstjänster drivas av privata eller offentliga utförare?

När Ludvig Josephson tog Europa till Sverige
Teaterregissören Ludvig Josephson föddes in i den kända judiska kultursläkten Josephson i Stockholm men han drogs till Europa och där han kunde finna frihet i den urbana och queera kultur som kontinenten erbjöd. Hans stora dröm var att föra Sverige närmare Europa och världen, och att förvandla den provinsiella svenska scenkonsten till något mer storslaget och konstnärligt.

Fängelset Hotell Hamilton i Gävle
Gamla Gävleanstalten, eller ”Hotell Hamilton” som den kallades i folkmun, byggdes år 1847 som ett av landets första cellfängelser. Den kom att användas i 139 år, fram till sommaren 1986 då den
ersattes av en nybyggd lokalanstalt i utkanten av Gävle. I denna bok ligger fokus på perioden 1960–1986 då Hotell Hamilton gjorde sig känd för att vara både ”Sveriges vänligaste fängelse” och ”kriminalvårdens lekstuga”.

En berättelse om svensk djursjukvård
I den här boken beskriver Olof Karlander utvecklingen av djursjukvården i Sverige genom att följa i sin pappa Sigvards spår. Sigvard Karlander var först bataljonsveterinär på A2 i Göteborg och sedan fältveterinär i Bergslagens militärområde i Karlstad. Boken speglar utvecklingen sedan 1920-talet till idag.

De isländska källorna till vår äldre kulturhistoria
År 1658 kom den förste islänningen sedan medeltiden till Sverige, och med sig hade han ett antal sagahandskrifter. Forntiden hade anlänt – och sedan dess har vår äldre historieskrivning till stor del vilat på ett isländskt fundament. Detta hade lagts långt tidigare, av författare och poeter verksamma från 1100- till 1300-talet. De var själva fascinerade av att de en gång varit vikingar, och de gjorde sitt bästa för att låta sitt förflutna framträda i all dess bloddrypande och hedniska mustighet.

Vår barndoms Stjärnorp
Oscar W. Douglas (1896-1991) bok om barndomens Stjärnorps slott i Östergötland har kompletterats med texter av äldre systern Louise Adelswärd, dotter Anna Christofferson, brorsbarnet Marietta Douglas och skrivit om slottskyrkan, och Stjärnorps nuvarande ägare Eric Douglas.

Skånelands medeltid
Skånelands medeltid är resultatet av Tor Flensmarcks undersökning av jordagods, jordägare och släkter i Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm med gränsområden under medeltiden och fram till mitten av 1500-talet. Vem ägde gårdarna? När nämns byn första gången? Vilka frälsesläkter fanns i bygden? – det är några av många frågor boken kan ge svar på.

Riksäpplet
I juni 1676, fem dagar efter att Kronan och Svärdet förlist under slaget vid Öland, kom även Riksäpplet på drift och sjönk vid Dalarö skans. Händelsen har fått en undanskymd roll i historieböckerna vilket även spillt över på hur vraket hanterats. Trots att det ligger lättillgängligt i Stockholms skärgård har vraket aldrig blivit föremål för mer ingående arkeologiska studier. I stället har det kunnat utsättas för kommersiell bärgningsverksamhet.

Marie Göranzon berättar om sitt liv
I år är det 50 år sedan Marie Göranzon gick ut Dramatens elevskola. Under åren har hon frikostigt delat med sig av sina åsikter men säger att hon borde ha hållit käften oftare. I Vrålstark & skiträdd berättar hon öppenhjärtigt om barnen, drömmen, kärleken, rollerna, kampen och makten.

Svenska folket berättar om sitt 1900-tal
I Jag minns berättar svenskar i åldern 16 till 104 år i korta fragment om ögonblicken som format deras liv och situationerna som etsat sig fast i deras minnen. Tillsammans bildar minnena en brokig och rik bild av Sverige under de senaste hundra åren.

Hans Järta
Hans Järta (1774–1847) var en mångsidig man – revoltör, satiriker och publicist, finansminister och ämbetsman, självständig intellektuell och stridbar polemiker. Vid statskuppen 1809 intog han en ledande roll och blev sedan huvudförfattare till den nya regeringsform som skrevs i en rasande fart.

Nordens historia under 1200 år
Nordens historia från vikingatid till den senaste EU-utvidgningen är en historia om både integration och splittring. I olika omgångar har Norden knutits närmare andra europeiska regioner, från kristnandet över 1600-talets storpolitik till dagens marknadsintegration. Samtidigt har Norden hela tiden haft gemensamma särdrag, till exempel den fredliga, kompromissökande politiska kultur som varit framträdande de senaste århundradena.

Herrgårdsfruns recept
Utifrån herrgårdsfrun Lina Wigerts bevarade recept- och dagbok skildrar hennes sonsons son hur livet gestaltade sig på en 1800-talsherrgård i en berättelse om ett kvinnoöde där finare kokkonst stod i centrum.

Svenska fredssoldater i Hitlers skugga 1934–1935
År 1935 fruktade Europa ett nytt storkrig mellan Frankrike och Tyskland – denna gång över Saarområdet. För att förhindra en explosion sändes fredsbevarande styrkor dit, däribland soldater från Sverige. Detta var vårt lands första stora fredsbevarande insats.