Böcker

Nils Mattsson Kiöpings resa i Asien och Afrika 1647-1656

Nils Mattsson Kiöpings resa i Asien och Afrika 1647-1656

Åren 1647-1656 befann sig Nils Mattsson Kiöping på resa i Asien och Afrika. Vid hemkomsten blev han den förste att på svenska skildra den exotiska, stundtals magiska värld han mött bortom det klassiska Europas gränser. Reseskildringen framstår i dag som en unik berättelse från en tid då världen ännu var förtrollad och ändå hade börjat att formas av den moderna tidens anda.

Sverige och svenskarna i den ostindiska handeln

Sverige och svenskarna i den ostindiska handeln

Boklen kompletterar kunskapen om kompaniet med nya rön, från tidigare kända och nyfunna källor. Såväl från dokument i offentliga och privata arkiv som från den marinarkeologiska utgrävningen vid Hunnebådan i Göteborgs inlopp där ostindiefararen Götheborg förliste 1745.

Svensk soldat i fem krig

Svensk soldat i fem krig

Roland Strandberg har rymt från franska främlingslegionen, vaktat krigsförbrytare i Haag, skyddat Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown i Afghanistan, varit verksam som FN-soldat i Libanon och Bosnien, arbetat under Natobefäl i Kosovo och Afghanistan, och senare som livvakt i Irak.

Skansen 125 år

Skansen 125 år

Genom sinnliga upplevelser väcks människans lust att lära. Endast på det viset erövrar hon kunskap och insikter. Så menade pedagogen Artur Hazelius och så skapade han friluftsmuseet Skansen 1891, som en myllrande historisk värld, full av intryck och överraskningar. Det 125 år gamla museet uppmärksammas i Fataburen 2016.

Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid

Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid

En återkommande problembild i svensk utbildningspolitik efter 1950-talet är det otillräckliga intresset bland ungdomar för naturvetenskapliga och tekniska yrken. Det moderna välfärdssamhällets ständigt ökande behov av ingenjörer och naturvetare har sällan ansetts ha en betryggande motsvarighet i tillströmningen till utbildningarna. Boken belyser viljan att komma till rätta med problemet.

1900-talets frikyrklighet som kulturbygge

1900-talets frikyrklighet som kulturbygge

En av de stora folkrörelserna, frikyrkorörelsen, får nu sin 1900-tals historia beskriven. I fokus står svenska missionsförbundet och Pingströrelsen. Det traditionella engagemanget för mission övergår nu i ett allmänt intresse för tredje världen samtidigt som den moderna kulturen utmanar alltmer.

Stockholms stadsmiljö i ett internationellt perspektiv

Stockholms stadsmiljö i ett internationellt perspektiv

Svensk byggnadshistoria är inte bara svensk. Sedan Stockholm bildades i den äldsta stadskärnan Gamla stan har man tagit emot människor och intryck från världens olika hörn. Invandrat och utvandrat behandlar det internationella utbytet under olika epoker.

Ideologi och samhällsförändring kring sekelskiftet 1900

Ideologi och samhällsförändring kring sekelskiftet 1900

Politiker och teoretiker har länge diskuterat vilken roll statsmakten ska ha. Vad är allmänt och offentligt, vad är enskilt och privat? I antologin Den nya staten undersöker författarna hur synen på staten och dess mandat förändrades i industrialismens genombrottstid.

Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren

Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren

Karin Bojs och Peter Sjölund följer DNA från svenska mäns Y-kromosomer och när resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner läggs ihop framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet.

Arkeologi i Dalarna

Arkeologi i Dalarna

Dalarnas hembygdsbok 2016 presenterar de senaste decenniernas arkeologiska rön om Dalaranas mer än 10 000 år långa historia, från den senaste istiden och fram till medeltiden.

Svärdfejare i Sverige

Svärdfejare i Sverige

Svenska Vapenhistoriska Sällskapets årsbok 2016 behandlar yrkesgruppen svärdfejare, det vill säga de som försåg klingorna med fästen och baljor. De första svärdfejarna i Sverige omtalas på 1400-talet och när vapenfaktoriet i Arboga grundlades 1551 blev svärdfejarnas arbete en viktig del i proceduren och de organiserades inom skråväsendet.

Offentlig diplomati och akademiskt utbyte i Sverige 1938–2010

Offentlig diplomati och akademiskt utbyte i Sverige 1938–2010

Offentlig diplomati är politik som handlar om att skapa sympatier för den egna nationen i utlandet genom att främja kultur och utbildning. Akademiskt utbyte är ett viktigt verktyg i den offentliga diplomatins verktygslåda. I boken analyseras olika svenska stipendieprogram för utländska akademiker i ett långtidsperspektiv.

De vilda Vasarna – en våldsam historia

De vilda Vasarna – en våldsam historia

Historien om familjen Vasa är berättelsen om starka personligheter, kloka kvinnor, kärlek, sorgliga öden men nästan hela tiden stor dramatik. Genom generationerna går en sträng av sinnessjukdom, som ibland exploderar i våld, ibland skapar konst, stundom leder till totalt själsligt mörker.

Kungl. Sällskapet Pro Patria 1766–2016

Kungl. Sällskapet Pro Patria 1766–2016

Kungliga Sällskapet Pro Patria är en välgörenhetsorganisation som sedan 1700-talet gett stöd till barn och ungdomar och deras familjer. Sällskapet har framförallt varit känt för att man inrättade Sveriges första barnbördshus.

Vallonska rötter

Vallonska rötter

Vilka var vallonerna och varför kom de till Sverige? Varför var vallonsk arbetskraft så eftertraktad och hur såg vardagslivet ut på ett vallonbruk i Sverige? Hur spårar man sina vallonanor? Det är några av alla frågor som besvaras i handboken Vallonska rötter

Förväntningar på vetenskapen 1900–2010

Förväntningar på vetenskapen 1900–2010

I Det forskningspolitiska laboratoriet diskuterar en grupp forskare hur förväntningarna på vetenskapen har utvecklats från 1900-talet tills idag. Bokens fallstudier beskriver den parallella utvecklingen av forskning och forskningspolitik och fokuserar på på förväntningarnas betydelse.

Hantverkare i ”hemtrefnadens” tid

Hantverkare i ”hemtrefnadens” tid

Arkitekten Lars Israel Wahlman spelade en nyckelroll i skapandet av det goda hemmet med allmogekulturen som inspirationskälla, och i den boken presenteras många av de hantverkare och näst intill okända konstnärer, som fick i uppdrag att förverkliga arkitektens intentioner. Vi möter målare, träsnidare, smeder och stenhuggare – sammanlagt ett dussin personer i Wahlmans krets.

Bohuslän under norsk tid

Bohuslän under norsk tid

Bohus len i krig och fred behandlar den norska tiden i Bohuslän 1530-1660 då landskapet ofta var mitt i kriget och ”ett dåtida Balkan”.

Annonser

Historiehemmet letar upp historiska kartor över din gård. Beställ Min gård här

Dagens datum

Den 28 november 1947 sändes television för första gången på försök i Sverige.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!