Politiker och teoretiker har länge diskuterat vilken roll statsmakten ska ha. Vad är allmänt och offentligt, vad är enskilt och privat? I antologin Den nya staten undersöker författarna hur synen på staten och dess mandat förändrades i industrialismens genombrottstid.

Karin Bojs och Peter Sjölund följer DNA från svenska mäns Y-kromosomer och när resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner läggs ihop framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet.

Dalarnas hembygdsbok 2016 presenterar de senaste decenniernas arkeologiska rön om Dalaranas mer än 10 000 år långa historia, från den senaste istiden och fram till medeltiden.

Svenska Vapenhistoriska Sällskapets årsbok 2016 behandlar yrkesgruppen svärdfejare, det vill säga de som försåg klingorna med fästen och baljor. De första svärdfejarna i Sverige omtalas på 1400-talet och när vapenfaktoriet i Arboga grundlades 1551 blev svärdfejarnas arbete en viktig del i proceduren och de organiserades inom skråväsendet.

Offentlig diplomati är politik som handlar om att skapa sympatier för den egna nationen i utlandet genom att främja kultur och utbildning. Akademiskt utbyte är ett viktigt verktyg i den offentliga diplomatins verktygslåda. I boken analyseras olika svenska stipendieprogram för utländska akademiker i ett långtidsperspektiv.

Historien om familjen Vasa är berättelsen om starka personligheter, kloka kvinnor, kärlek, sorgliga öden men nästan hela tiden stor dramatik. Genom generationerna går en sträng av sinnessjukdom, som ibland exploderar i våld, ibland skapar konst, stundom leder till totalt själsligt mörker.

Kungliga Sällskapet Pro Patria är en välgörenhetsorganisation som sedan 1700-talet gett stöd till barn och ungdomar och deras familjer. Sällskapet har framförallt varit känt för att man inrättade Sveriges första barnbördshus.

Vilka var vallonerna och varför kom de till Sverige? Varför var vallonsk arbetskraft så eftertraktad och hur såg vardagslivet ut på ett vallonbruk i Sverige? Hur spårar man sina vallonanor? Det är några av alla frågor som besvaras i handboken Vallonska rötter

I Det forskningspolitiska laboratoriet diskuterar en grupp forskare hur förväntningarna på vetenskapen har utvecklats från 1900-talet tills idag. Bokens fallstudier beskriver den parallella utvecklingen av forskning och forskningspolitik och fokuserar på på förväntningarnas betydelse.

Arkitekten Lars Israel Wahlman spelade en nyckelroll i skapandet av det goda hemmet med allmogekulturen som inspirationskälla, och i den boken presenteras många av de hantverkare och näst intill okända konstnärer, som fick i uppdrag att förverkliga arkitektens intentioner. Vi möter målare, träsnidare, smeder och stenhuggare – sammanlagt ett dussin personer i Wahlmans krets.

Bohus len i krig och fred behandlar den norska tiden i Bohuslän 1530-1660 då landskapet ofta var mitt i kriget och ”ett dåtida Balkan”.

Det nordiska lejonet berättar om hur den unge och karismatiske Gustav II Adolf tog kontrollen över det svenska rikets östra del och knöt den närmare Sverige än någonsin tidigare. I fokus står de ofta bortglömda konflikterna med Ryssland och Polen. Ur finskt perspektiv spelade dessa strider en större roll än trettioåriga kriget.

Gunnar Wetterberg har tagit sig an uppgiften att skriva Skånes historia, ända från den första bevarade bosättningen till idag. I denna första del av tre berättas om förhistorien, järnålderns och vikingatidens samhällen, medeltidens strider och maktkamper.

Göteborgs Arbetareförening bildades vid ett möte i Börsen den 19 augusti 1866. Efter ett år hade föreningen över 3 000 medlemmar. I Göteborg fanns ett uppdämt behov av idéer som kunde utveckla folks villkor inom en rad viktiga områden: bostäder, arbetsförhållanden, sociala skyddsnät, möjligheter till lån och mycket annat. I denna bok sammanfattas 150 års verksamhet.

Då vi reser på det svenska vägnätet kommer vi medvetet eller omedvetet i kontakt med vår gemensamma väghistoria. Mötet visar sig ofta som spår efter äldre vägsträckningar i landskapet och enstaka äldre skyltar eller så kan vi se gamla vägräcken och milstolpar som kantar vägarna.

I Göteborgs kommun finns flera kyrkor som daterar sig ända tillbaka till 1100- och 1200-talet. Åtskilliga är dock byggda senare, allt ifrån 1700-talet och framåt. Flera tillkom på 1960- och 70-talen. En av de senaste religiösa byggnaderna är Göteborgs moské som invigdes 2011. Boken Andliga rum skildrar alla dessa byggnader

Barn är ofta förbisedda i historien. Den förhärskande synen bland historiker har varit att barn länge betraktades som små vuxna, en sorts billig arbetskraft. Men med avstamp i handlingar från det medeltida Sverige, som låter oss komma vanligt folk mycket nära, visar Eva Österberg tvärtom att man alltid haft en förståelse för barnens särart, av deras behov av särskild ömhet och vård, och försökt att agera därefter.

Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar är en unik dokumentation av svensk utvandlingshistoria som få någonsin har skrivit om på svenska. År 1883 anslöts Portland, Oregon, till det amerikanska järnvägsnätet. Med järnvägens ankomst tog invandringen fart och många skandinaver letade sig fram till Oregon och Washington där de kom att bli den största invandrargruppen.

Om tyska kvinnor som rekryterades till den svenska industrin under 1950-talet för att arbeta som sömmerskor. Många av dem hörde till de miljontals tyskar som tidigare flytt eller fördrivits från sina hem i Central- och Östeuropa kring krigsslutet. Vi får följa kvinnorna genom migrationens tre steg – bakgrund, resa och möten med Sverige. Särskilt ingående skildras migranternas villkor vid det rationaliserade klädföretaget Algots i Borås.

Berättelsen om Hemming Gadh är en berättelse om Sveriges mest skandalomsusade präst, som också var biskop, krigare och diplomat. Han kände sig lika hemma i Vatikanens korridorer som i Smålands skogar. Han doktorerade i kyrkorätt i Rom, var en effektiv propagandamakare, tillverkade eget krut och svor på italienska.