År 1908 byggdes Missionsskolan på Lidingö. Det var öns största byggnad och på skolområdet fanns ett sjudande liv. Här utbildades unga människor till pastorer och missionärer i Svenska Missionsförbundet. Hit kom kung och drottning, prinsar och prinsessor, landshövdingar och biskopar, riksdagsmän och internationella gäster från avlägsna och exotiska länder.

101 historiska svenskar innehåller en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker, från medeltiden och till i dag.

I boken Svearnas land använder John Kraft Fornminnesregistret för beräkningar av folkmängd, bosättningsmönster, flyttningsrörelser och territoriell indelning i Mälardalen under vikingatiden. Han pekar på en rad indicier på att Mälardalen sedan 500-talet utgjort ett väl sammansmitt kungarike.

Mörkläggning skildrar hur andra världskriget och beredskapstiden speglades i en större svensk stad. Författaren fokuserar på lokala händelser i arbetarstaden Norrköping och de ”små” personliga erfarenheterna. Många berättelser som varit glömda och gömda.

För första gången tar Sveriges främsta maritima forskare ett helhetsgrepp på det maritima området Sverige och Norden. Sjövägen till Sverige lyfter fram kunskapen om havets centrala roll i Sveriges samtid och historia. Det handlar om de långa historiska linjerna, från Gustav Vasas tid till idag.

Under det kalla kriget hade Sverige ett av världens största flygvapen. Det bestod nästan enbart av svenska stridsflygplan. Men hur såg egentligen den svenska krigsplanen ut? Kartor och grafik skildrar i detalj hur luftkriget över Östersjön skulle ha utkämpats. Dramatiska incidenter i luften visas i unika bilder och man får även veta sanningen om de polska tavelförsäljarna.

Svenskarna är ett museiälskande folk. Museerna har många fler årliga besök än allsvenskan, Globen och Melodifestivalen tillsammans. Dessa publikmagneter är samtidigt komplexa samhällsinstitutioner som inte bara skapar, förvaltar och ställer ut kulturarv – de ska också bidra med nya kunskaper. I Älskade museum ges en introduktion till ny forskning om svenska museer och kulturvetenskapliga perspektiv.

Under 1950-talet skedde en stor kvantitativ ökning av brottslighet i Sverige, både för män och kvinnor, och den berodde främst på en betydande ökning av två mestadels lindriga brottstyper: trafikbrott och fylleribrott. I jämförelse med männens brottslighet var emellertid den kvinnliga brottsligheten högst begränsad, vilket är skälet till att bokens titel är Ett obetydligt samhällsproblem.

Göteborg och västkustens farvatten 1939–1945 är i fokus för människor och händelser i De glömda blockadbrytarna som berättar historien om ett antal svenskar, norrmän och britter som förenades av en gemensam drivkraft att trotsa den tyska Skagerackblockaden.

Inom svensk historia kännetecknas 1500- och 1600-talen av nästintill ständiga krig, liksom en kraftigt expanderande och alltmer resurskrävande och militariserad statsapparat. I Krona och menigheter studeras vilken roll ett lokalsamhälles fysiska avstånd till rikets maktcentrum spelade för hur relationen till den svenska kronan gestaltade sig vid denna tid.

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europa har undvikits helt eller lösts med kompromisser. Men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas. Politik underifrån beskriver politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige.

Vikingarnas värld innehåller över 55 kartor och kan fungera som en historisk atlas över vikingatiden. Med hjälp av kartor och bilder får vi ta del av var vikingarna bodde och vart de reste. Utöver krig och koloniseringar, lär vi oss om vikingarnas handelsvägar, bosättningar, naturresurser och religionstillhörighet.

Var Margareta Leijonhufvud drottningen som gjorde allt rätt? Hon har gått till historien som god, klok och vacker och den som gav Gustav Vasa tio barn varav två blev kungar i Sverige. Ett föredöme för såväl sina döttrar som kommande drottn

Drottningholms slott är ett världsarv av högsta klass med sina välbevarade kungliga miljöer och vidsträckta parker, sin unika teater och charmiga Kina slott. Men det är också och har alltid varit en privat bostad, den plats som drottningar, kungar, prinsessor och prinsar genom flera sekel har kallat hemma. I Dagar på Drottningholm lyfter prinsessan Christina utifrån enskilda händelser i slottets historia fram sina favoriter – personer, miljöer, detaljer – och delar med sig av sina egna upplevelser på Drottningholm.

Under ett par årtionden utgjorde logdanserna ett väsentligt inslag i landsbygdens nöjesliv dit även bilburna stadsbor sökte sig. Men under 1960- och 1970-talen blev logarna allt mindre attraktiva som dansplatser för ungdomar som föredrog städernas diskotek. Det visar en bok om logar, logdanser och logdansorkestrar.

Historikern Annika Sandén placerar bödeln som person i centrum och försöker förstå honom i ett kulturellt och socialt sammanhang. Hon behandlar bödelns bakgrund, hur han har kommit i fråga för tjänsten, arbetsvillkor och umgängesformer. Vilka var det som umgicks med bödeln? Vem önskade gifta sig med en man som han?

Novgorodkrönikan en av Rysslands äldsta och kanske viktigaste medeltidskrönikor. Här ges en inblick i Rysslands och Gotlands gemensamma historia under medeltiden. Maktstrider, stora slag och handelsfördrag tillhörde vardagen, liksom sjukdomar, svält och bränder. För första gången publiceras den nu i svensk översättning.

Att bli omhändertagen av samhället är ett djupt ingrepp i en människas liv. De individuella mötena med anstalten uppmärksammas sällan, men i Inspärrad får vi följa personer som varit intagna på sinnessjukhus, sanatorier, fängelser, uppfostrings- och alkoholistanstalter i Sverige någon gång mellan 1850 och 1992.

Fredrik Åkerman (1800-1877) var bland annat hovrättsråd, landshövding i Västernorrlands län och president i bergskollegium och slutligen direktör för Kungl. Lantbruksakademien. Hans dagbok ger en unik inblick i dåtidens politiska förutsättningar och intrigerna i den högsta statsledningen med Karl Johans, Oskar I och Karl XV i fokus.

Socknen var sedan medeltiden den administrativa enhet som organiserade Sverige och som utgjorde landsbygdsbefolkningens hembygd. Socknarna tillhör våra äldsta kulturminnen, både språkligt och reellt. De är också betydelsefulla för hembygdsrörelsen och i dag är denna rörelse deras främsta förvaltare. Den svenska socknen är tema för Riksarkivets årsbok 2016.