I oktober 1973 såg det ut som om staten Israel skulle gå under. Anfallet från Egypten och Syrien kom överraskande för israelerna. Det svenska FN-förband som sedan sattes in för att skydda den bräckliga vapenvilan hade även ett hemligt uppdrag: Samla in vad ni kan av sovjetisk toppmodern materiel från slagfältet och skicka hem till Sverige.

Hur blir en människa människa? Hur formas hon av inre respektive yttre faktorer? Frågorna är gemensamma nämnare för tretton kulturhistoriska fallstudier i medicinens marginaler i antologin Inom/utom.

I september 1961 kraschade ett flygplan med FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld ombord i Nordrhodesia. En olycka ansåg haverikommissionen, men alla var inte övertygade. I Den gyllene tråden försöker den grävande journalisten Ravi Somaiya lösa ett av 1900-talets stora mysterier.

Djur har stor betydelse för oss i dag. Så var det redan för människorna som levde under forntiden för mer än tusen år sedan. Då omgav man sig med både verkliga djur och sådana som bara fanns i fantasin och i berättelserna. I Järnålderns djur får vi veta hur arkeologerna skapar kunskap om de här djuren genom olika sorters källor.

Många av oss minns oron under det kalla kriget. Boken Sverige under kalla kriget. Myter och legender tar oss tillbaka till åren 1945–1991 och belyser en rad militärhistoriska episoder.

Bronsålderns hällristningar är en typ av fornlämningar som sätter fantasin i rörelse hos både arkeologer och allmänheten. Att även Västmanland har många hällristningar har länge varit okänt för många. Många år av inventeringar har gjort att det i dag finns fler än 2 100 kända ristningsytor med 31 000 figurer i Västmanland.

Den brittiska flottans agerande i Östersjön genom tiderna är för de flesta tämligen okänt trots att britterna vid många tillfällen uppträtt med stora flottor och eskadrar i innanhavet. Storbritannien och brittiska flottan har genom historien haft stor betydelse för händelser och skeenden i Sverige – både som motståndare och allierad.

Humoristisk, känslosam, överraskande, burlesk och finstämd – Carl Michael Bellman behärskade de flesta uttryck. Men i de finkulturella kretsarna kring Svenska Akademien förblev han en ”rolighetsminister”, en estradör som intog scenen i pudrad peruk och vitt halskrås och underhöll sin välmående publik med texter om fyllon och prostituerade.

Vår nuvarande enkammarriksdag har funnits i drygt femtio år. Att riksdagen ska ha en kammare tas numera för givet. Ändå var det under tvåkammartiden 1867-1970 som mycket av vårt nuvarande samhälle formades. Att förstå hur systemet med en första och en andra kammare fungerade kan skänka nya perspektiv på dagens politiska liv.

Sveriges 21 länsstyrelser har tillsammans tagit fram skriften Nyttan med kulturmiljö om landets kulturmiljöer och det arbete som länsstyrelserna gör för att främja kulturarvet. Den riktar sig till alla som är intresserade av vår kulturmiljö. 

Gerd Enequist var pionjären som blev den första kvinnliga professorn vid Uppsala universitet, och som utvecklade den moderna kulturgeografin i Sverige. Hon kämpade länge för att ämnet skulle få samma akademiska status som det naturvetenskapliga ämnet naturgeografi. Nu skildras hennes liv och person i en ny bok.

När han bara var fjorton år blev han kung av Sverige och ett år senare kröntes han till kung över Nordens alla länder – han som eftervärlden kallar Erik av Pommern. I över fyrtio år var han kung över Kalmarunionen, Europas då största rike. Till slut fördrevs han och försörjde sig som sjörövare på Gotland i tio år.

Framtiden är gammal. Mötet med morgondagen har sannolikt upptagit människors medvetande från allra äldsta tid. Här presenteras hela framtidens historia, från babyloniernas stjärntydningar till våra dagars hamstring och prepping.

Det medeltida Sverige (DMS) är ett historiskt forskningsprojekt som kartlägger den medeltida bebyggelsen i Sverige. Den tjugosjätte delen handlar om Enköpings stads samt Lagunda och Åsunda härad i Uppland.

Magnus Västerbro berättar om det svenska folkets lidande under Karl XII:s allt mer tyranniska styre. Med utgångspunkt i enskilda människoöden och med hjälp av den senaste historiska forskningen skildras de dramatiska åren 1700–1721, tiden då stormakten gick under. Det är en skakande berättelse om förtryck och misär, men också om motstånd och hopp.

Digitala medier ger upphov till nya forskningsfrågor men gör det också möjligt att undersöka gamla frågor med nya metoder. Digitaliseringen av kulturarv och arkivsamlingar innebär att historien kan utforskas på digital väg. För första gången på svenska introduceras här en bred uppsättning digitala metoder för studier av historia och samtid.

Sofia Magdalena, den danska kronprinsessan som 1766 gifte sig med Gustav III och blev svensk drottning, har länge varit osynlig i historieskrivningen. I Sofia Magdalena. Kärlek, revolutioner och mord träder hon fram ur skuggan genom den tidens brev, dagböcker och memoaranteckningar – och hon visar sig vara en mycket fängslande drottning.

Det svenska filmmanusets historia kastar ljus på ett bortglömt kapitel i vårt svenska kulturarv. Vi får möta såväl berömda som bortglömda manusförfattare som skrivit internationella framgångar, skapat rasande debatter och utvecklat berättartekniska landvinningar för filmkonsten från slutet av 1800-talets stumfilm till 2000-talets fokus på serier. 

Boken Kulturell turism vill ge en komprimerad översikt om kulturarvsturismens framväxt och även gå i klinch med de centrala begrepp som binder samman kulturarv med turism.

År 1913 fick den svenska polisen sin första bil, en Scania-Vabis. Utvecklingen av de svenska polisbilarna kan beskrivas i färger. Fram till slutet av 1950-talet var de diskret helsvarta, följt av de svartvita bilarna, 1984 kom den färgglada hockeyklubban och bara fem år senare bytte polisens patrullbilar utseende igen och blev blåvita.