År 1965 påträffas en ung kvinna död i sitt hem i ett idylliskt radhusområde söder om Stockholm. Polisen avfärdar det först som självmord, men snart står det klart att hon blivit mördad. Därmed inleds den största och mest komplicerade mordutredningen i Sverige före Palmemordet. Peter Englunds Söndagsvägen är inte bara den sanna berättelsen om ett brott, utan även en skildring av Sverige under rekordårens topp.

Som ett av samtidshistoriens mest legendariska år förknippas 1968 med ungdomsuppror, studentrevolter och strejker. Men hur påverkade händelserna kring 68 pedagogiken och utbildningen? Det är den frågan som står i centrum i denna antologi där titelns båda huvudbegrepp förstås i vid mening.

Nordiska sjuårskriget 1563–1570 är det längsta och mest förödande kriget mellan Sverige och Danmark i historien. Det banade väg för alla de senare krigen mellan länderna, och kom att drastiskt påverka inte bara den svenska och danska historien utan hela Östersjöområdets utveckling.

Bertil Molde har kallats Sveriges främste språkvårdare under 1900-talet. Han irriterade ofta läsare och lyssnare med sina åsikter i olika språkfrågor. De tyckte att han var för tolerant. Men Molde vek aldrig från åsikten att svenska språket tillhör alla och måste få förändras. I denna nya biografi beskrivs Moldes imponerande forskning och breda arbete inom den språkliga sfären.

Andra världskriget upphör aldrig att fascinera oss. Den här boken kastar ljus över tio mindre kända militärhistoriska episoder. Var Sveriges beredskap god? Fanns det koncentrationsläger här? Var Sverige i sjökrig med Sovjetunionen? Ville den svenska militären gå i krig på Finlands sida?

FN har på nytt öppnat utredningen av Dag Hammarskjölds död i en flygkrasch, i Ndola i nuvarande Zambia. Var det verkligen ett misstag av piloten som orsakade kraschen? Eller rörde det sig i själva verket om sabotage eller rent av nedskjutning? Folkrättsexperten Ove Bring går igenom gåtan Hammarskjöld, pusselbit för pusselbit.

Det mesta vi läser om idrott handlar om stjärnorna, världsmästerskapen, rekorden. Men idrott är också kroppsideal, folkrörelse, organisering, statskontroll, hälsa, utopi, träning, prestige, regler, vetenskap, kön, uppfostran, pengar, politik – och historia. Från Gustav Vasas fäktskola till dygnetruntöppna gym – här skildras bakgrunden och sammanhangen som gör den svenska idrottens senaste 500 års utveckling begriplig.

Boken Uniformen berättar presenterar i bild och ord de svenska militära uniformerna från karolinertid till nutid, med ett extra fokus på arméns uniformer 1860–1960. Läsaren lär sig identifiera soldater från fotografier och det görs nedslag i musikens, konstens och filmens världar.

Lagom till 500-årsjubileet av Stockholms blodbad går historikern David Lindén igenom vad som verkligen hände. Läsarna bjuds på en inblick i Kalmarunionens blodbesudlade slutskede, ny forskning och en genomgång av hur den urspårade kröningsfesten kom att bli en vital del av det svenska nationsbygget.

Under senmedeltiden lanserades ett omfattande kyrkoprojekt i Åbo stift. Stenkyrkor skulle byggas i stället för de församlingskyrkor i trä som fanns runtom i stiftet. I boken Finlands medeltida stenkyrkor presenteras för första gången på 130 år en svenskspråkig översikt över samtliga medeltida stenkyrkor i den tidigare svenska östra rikshalvan som i dag utgör Finland.

Underofficeren Franz Häfele var en av de tyskar som flytt till Sverige 1945. Han var internerad i Backamo i Bohuslän, men flydde till Norge. Flykt förde honom, via engelskt och norskt fängelse, amerikanskt fångläger, tåg och båttransport under vidriga omständigheter, hem till Tyskland där han 1947 nedtecknade sina krigsminnen.

Över hela Sverige finns tydliga spår av andra världskriget såsom agentbaser, bombkratrar, bunkrar, interneringsläger, militärfordon och vrak. Många är ännu ganska okända för allmänheten. I denna reseguide presenteras 200 platser med stark anknytning till andra världskriget, utspridda över hela landet.

År 1726 startade tillverkningen av porslin på Rörstrands slott i Stockholm. Porslinsfabrikens framgångar började med de första blåmålade mönstren och rokokons mångfärgade, blomsterdekorerade fajanser. Under tidigt 1900-tal var Rörstrand en storindustri som vann internationella framgångar, men allt utgick från Lidköping vid Vänerns strand. Här har framstående keramiker som Gunnar Nylund och Marianne Westman varit verksamma.

År 1679 lade Nils Celsius fram sin avhandling Astronomins grundläggande principer. Celsius stötte på starkt motstånd från kyrkan och teologerna: disputationen blev inställd och han blev utsatt för förhör i en kätteriliknande process. I denna bok sätts avhandlingen i ett vetenskapshistoriskt och filosofiskt sammanhang, och vävs samman med en biografisk skildring av Nils Celsius liv och samtid.

Ortala bruk i norra Roslagen var en gång ett av landets viktigaste järnbruk. Verksamheten är nedlagd sedan länge, men spåren finns kvar. Med hjälp av husförhörslängder, bouppteckningar och spår i byggnaderna ges en bra bild av bruksmiljön och vilka som har arbetat på Ortala bruk.

Från det inre av Västergötland bjuder på en resa i tid och rum. Möt de första jägarna och samlarna vid den numera försvunna Ballerstenskällan och titta in i stenåldersböndernas mystiska gånggrifter som fortfarande ruvar på sina hemligheter. Läsaren får också ta del av handfasta möten med borgar, offerplatser, kloster och farleder.

Boken Upplysningens element är en berättelse om hur en i dag ganska okänd grupp svenska alkemister och kemister bidrog till uppkomsten av vår moderna verklighetsuppfattning. Genom att definiera materien och dess gränser lade de grunden till arbetet med att stjälpa den alkemiska världsbilden över ända.

År 1919 fick kvinnor rösträtt i Sverige. Men ännu var statliga tjänster reserverade för män. Hur gick det till när kvinnorna erövrade en av de sista exklusiva manliga domänerna och erhöll rätten att arbeta för staten?

Under hela 1900-talet bidrog Sveriges geografiska läge och neutrala hållning till att landet blev en naturlig mötesplats för diplomater och politiska dissidenter från hela världen. Vårt land, och då särskilt Stockholm, blev därför också attraktivt för främmande makters spionverksamhet. Wilhelm Agrell berättar den rafflande historien om Stockholm som spioncentral.

När skeppet Vasa gav sig ut på sin jungfrufärd 1628 var det utsmyckat med fler än 700 skulpturer målade i starka färger. Det var översållat av lejon, groteska masker, soldater, sjöjungfrur och ornament. I boken Skulpturerna på Vasa får läsaren möta Vasas imponerande skulpturer på nära håll genom spektakulära färgbilder.