För inte så länge sedan fick svenskarna hålla reda på lokal soltid, järnvägstid, telegraftid och navigationstid. Att vi i dag slipper denna röra går tillbaka på en rad nationella och internationella överenskommelser som slöts decennierna runt sekelskiftet 1900. Tid för enhetlighet presenterar hur behoven av gemensam tid växte med de tekniska nyheter som krävde samordning med tidtabeller och nationell standard.

Selma Lagerlöf – folkkär och världsberömd, framgångsrik och hyllad. Men bakom den etablerade bilden av Nobelpristagaren och sagotanten på Mårbacka fanns en sökande, tänkande, älskande människa med stort frihetsbegär och djärva visioner. Anna-Karin Palm skriver med författarens blick på Lagerlöf.

Guttormsläkten har sitt ursprung i Gärdsnäs by i norra Tjust härad i Småland. Under 1600-talet hade släkten en ledande ställning bland allmogen i Tryserums och Hannäs socknar och hedrades med en lång rad förtroendeuppdrag. I Guttormarna – adel, präster, borgare och bönder dokumenteras släkten från början av 1500-talet fram till våra dagar.

Vad visste egentligen den svenska regeringen om Vietnamkriget medan det pågick? Hur gick det till när kriget omtolkades från en intern angelägenhet i ett fjärran land till en världsomspännande kamp mot ”våld, hat och terror”, i vilken man föreställde sig att Sverige hade en viktig roll att spela? Dessa frågor analyseras av militärhistorikern Gunnar Åselius.

Elin Sirenius (1857–1956) bodde alla somrar på Nolinge gård i Grödinge socken i Botkyrka kommun tillsammans med sina föräldrar och tre yngre systrar. Fadern var grosshandlare och vintertid bodde familjen i Göteborg. Dagboken börjar 1874 när Elin är sexton år och slutar när hon gifter sig 1880. De små handskrivna häftena ger en livfull bild av livet i Grödinge från en tonårsflickas perspektiv.

Hugo Tamm (1840–1907) blev tidigt en stor ägare i flera stora svenska industriföretag: Husqvarna Vapenfabrik, Iggesunds Bruk och Österbybruk. Han blev ägare genom arv och för att hjälpa släktingar snarare än intresse eller kunskap om industri, men lärde sig vad som krävs av en huvudägare i företag och mot slutet av 1800-talet var hans företagsgrupp en av de största och mest betydande i Sverige.

2019 års upplaga av Sveriges ridderskap och adels kalender är den 108:e sedan den första matrikeln över den svenska adeln började att ges ut år 1854. Adelskalendern 2019 redovisar de 661 ätter som ännu fortlever av de över 3 000 som introducerats på Riddarhuset genom århundradena. Ätterna presenteras med vapen, historik och personuppgifter.

Vid tiden för Knut Erikssons död 1196, eller något senare, begravdes en ung man med en mängd silvermynt i Skänninge. Myntfyndet är ur flera perspektiv ett viktigt bidrag till vår tidigmedeltida historia, och i boken beskrivs alla mynt funna i graven, dessutom alla kända penningar utgivna under kung Knuts regering,

I boken Spår av ett liv får vi möta en pojke som på 1860-talet blev sockenbarn i Lovö socken väster om Stockholm: August Theodor Blomqvist. Hela sitt liv levde han på platser i Stockholms närhet. I berättelsen relateras hans livsöde till större samhällsförändringar i Sverige och Stockholm under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet.

Mot slutet av 1700-talet etablerade familjen Posse herrgården Rosenlund strax öster om Jönköping. I boken ger experter på Jönköpings läns museum sina perspektiv på herrgårdsmiljön genom tiderna. Genom ­arkeologiska utgrävningar, sökande i arkiv, byggnadsarkeo­logiska undersökningar, kart­studier och samtal med tidigare ägares släktingar visas en ny bild av herrgården.

Svenska företag har under 20 års tid tillhört världens mest innovativa inom det som kallas för online gaming. Dessa företags utmaningar och trassliga väg till framgång skildras i boken Den moderna svenska spelbranschen.

År 1936 invigdes Sveriges största och modernaste flygplats: Bromma flygplats. Här berättas flygplatsens historia, alltifrån planering, arkitektförslag och vad som hänt under decenniernas gång. Bromma flygplats har en känslomässig betydelse för resenärer, flygentusiaster och kulturhistoriker, men ger inte riktigt samma positiva återsken hos närboende i villor och flerfamiljshus.

År 1527 framträdde i Dalarna en ung man som uppgav sig vara Nils Sture, äldste son till den tidigare riksföreståndaren Sten Sture d.y. Hans mål var att störta Gustav Vasa, men revoltförsöket misslyckades. Han fängslades senare i Rostock, dömdes till döden och avrättades för uppror och för att ha uppträtt under falsk identitet. I denna skrift undersöks om den s.k. Daljunkern var en bedragare eller den han uppgav sig för att vara.

Dagens museer möter en snabbt föränderlig omvärld som ställer nya krav på verksamhet och anställda. Att utveckla museernas arbete i samklang med deras samhällsuppdrag kräver ett medvetet underhåll av personalens kompetens, grundat i de anställdas kunskaper om museets samlingar och färdigheter att interagera med besöksgrupper och samarbetsparter.

Oscar II fort utanför Göteborg byggdes 1899–1907. Fortet. Boken om Oscar II fort berättar om tillkomsten och hur fortet fungerade under de två världskrigen. Men här finns också berättelsen om officerarna, manskapet och beväpningen.

Den gängse bilden är att Karlskrona alltsedan 1930-talet varit ett fäste för nazismen i Sverige, och att de nationalsocialistiska idéerna först fick spridning genom officerare i den svenska flottan. Historikern Harry R:son Svensson anser att detta inte stämmer och att det är en myt att Karlskrona skulle ha varit ett nazistfäste.

Årtusendens byggnadssätt med inre rader av bärande stolpar avlöstes under vikingatiden successivt av hus med bärande ytterväggar, först med ramverk och senare med knuttimring. Boken beskriver och analyserar dessa förändringsprocesser i Östra Mellansverige under perioden 750–1100.

Den 19 april 1940 grep svensk polis den brittiske affärsmannen Alfred Rickman som misstänks vara ledare för en brittisk sabotageliga i Sverige. Den s.k. Rickmanligan hade som mål att utföra attentat mot tyska intressen på svensk mark. Under den följande rättegången avslöjades chockerande detaljer om ligans långt framskridna planer – till och med datumet var redan bestämt.

Under 1960- och 70-talen skedde en dramatisk ökning av den kvinnliga arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden. En viktig drivkraft i utvecklingen och omdanandet av familj och arbetsliv var den statliga arbetsmarknadspolitiken. Hemmafruarna skulle ”aktiveras”, ta anställning och den manliga försörjarmodellen skulle fasas ut. Men hur gick det till när kvinnorna skulle lockas till förvärvsarbete istället för hemarbete?

Stadsbilden är själva bilden av staden Göteborg: av bebyggelsen och parkerna, av den yttre skepnaden av rikets andra stad. Stadsbilden – hus och utomhus. Hundra år i Göteborg visar hur husen, kvarteren och stadsdelarna vuxit fram i samklang med geografin och naturen. Betoningen ligger på tiden 1900 fram till våra dagar.