I Sveriges mäktigaste familjer möter vi miljardärerna som spelar i en egen division i svenskt näringsliv. Många av dem har utvecklat globala företag och skapat förmögenheter som ger makt och inflytande i det svenska samhället. I femton berättelser om företagen, människorna och pengarna får vi se hur det gick till när landets största förmögenheter växte fram.

Traktorer ersatte hästar inom försvaret men det gick ack så långsamt. Främsta orsaken var brist på ekonomiska medel. Soldaterna fick nöja sig med riskfylld cykeltolkning innan uppsittning på traktorsläp infördes. Under åren 1920-1980 provades och anskaffades mängder av olika traktorer på hjul eller band.

Den legendariske bokförläggaren Gerard Bonnier (1917–1987) var också en nyckelperson i svenskt konstliv under flera decennier. Han starka engagemang tog sig många uttryck, men framför allt i ett passionerat samlande, och från mitten av 1940-talet till slutet av 80-talet skapade Gerard Bonnier en enastående samling av svensk och internationell nutidskonst.

Som Sveriges första undersökande reporter gjorde Ester Blenda Nordström det ingen annan vågade. Under falsk identitet slet hon som piga på en bondgård, hon levde ett halvår med samer i Lapplands piskande snöstormar och reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika. De banbrytande reportage som hon tog med sig hem förändrade den svenska journalistiken.

Kungliga nationalstadsparken inrättades 1995 och är ensam i sitt slag i världen. Tack vare att stora delar har stått under s.k. kunglig dispositionsrätt sedan Karl XI:s tid skiljer sig området från andra stadsnära hårt exploaterade marker väster och söder om stadskärnan. Nationalstadsparkens rika växt- och djurliv är väl dokumenterat och vi har även god kännedom om historien från jaktparkstiden dvs. från 1600-talets slut då namnen Norra och Södra Djurgården etablerades och framåt.

Nils Edén var en liberal historieprofessor och politiker som ledde en liberal-socialdemokratisk regering under de dramatiska åren 1917-1920. Då blev Sverige en demokrati. Kvinnor fick rösträtt, och den kommunala rösträtten blev inte längre graderad.

Den här handboken ger en översikt över vad arkiven om sjöfolk rymmer och belysande exempel visar hur arkivhandlingar kan hittas och tolkas. Tack vare sjömanshusarkiven kan enskilda sjömäns hela arbetskarriär följas och dokumenteras, från inskrivningen i sjömanshuset till avmönstringen från sista fartyget. Att kanske få veta att en sjöman rymt i Boston kan vara den lilla pusselbit som lägger släktpusslet på plats.

De vilda germanernas muntliga diktning omtalas redan av den romerske historikern Tacitus omkring år 100. Lars Lönnroth följer det germanska spåret från Beowulf och Eddan till Ringarnas herre och Game of Thrones.

Raoul Wallenbergs exceptionella insatser för att rädda ungerska judar undan Förintelsen, liksom hans ännu delvis okända öde som politisk fånge i Sovjetunionen, har fortlöpande fångat massmedias intresse. I denna undersökning har Wallenbergforskaren Lars Brink kartlagt hur svensk dagspress har följt ärendet Raoul Wallenberg.

År 1894 anslöt sig Kata Dalström till Socialdemokraterna. Uppvuxen i en högborgerlig miljö sågs hennes politiska engagemang närmast som samhällsomstörtande. Det dröjde inte länge innan Kata Dalström gav sig ut som socialistisk agitator. Hon reste land och rike runt, hamnade i opposition med partiledningen men älskades ute i landet – där hon sågs som en levande legend.

Lusitania-katastrofen den 7 maj 1915 förvandlade på bara tre dagar den skånske godsherren Anton S. Jacobaeus till ett anonymt lik i en massgrav på Irland. Han reste flott i första klass ombord den brittiska lyxångaren när den torpederades av en tysk ubåt. Vem var han och vad gjorde han egentligen ombord på Lusitania, utan hustrun vid sin sida och med en smärre förmögenhet på fickan?

Beredd till bådadera vill visa vidden av ett gammalt universitets verksamhet, i går, nyss, i dag, från grundläggandet 1666. Tyngdpunkten har lagts på de senaste femtio åren, den tid som gått sedan universitetet senast firade sin existens.

I Riksarkivets samlingar finns många oväntade guldkorn. Man hittar några av landets äldsta fotografier liksom modernare filmklipp från den svenska filmcensuren. Unika livsöden kan pusslas ihop ur personarkiven som jämtlänningen som deltog i amerikanska inbördeskriget, den transsexuella gotlänningen eller ingenjören som letade äkta guld i Amerika. Om detta handlar Riksarkivets årsbok.

Isaak Hirsch (1843–1917) var kring förra sekelskiftet en av Stockholms mest kända invånare. Han var en av få stockholmare som kunde omnämnas med enbart förnamnet – alla visste ändå vem det rörde sig om. Isaak var i över ett halvt sekel febrilt verksam som grosshandlare, företagsgrundare, fastighetsspekulant, byggherre och donator.

Läromedel i historia blir ofta föremål för intensiva debatter, förmodligen på grund av att de är tänkta att kanalisera ett officiellt samhälleligt minne. Diskussionerna i sig själva påverkar också synen på det förflutna. I boken undersöks den statliga förhandsgranskningen av historieläromedel 1938-1991.

Skiftet handlar om det långa skiftet mellan vikingatida livstolkning och praktiserad kristen tro i främst Mälardalen. Genom utgrävningar har föremål, gravar, hus- och kyrkogrunder kommit att bli en kunskapsbank tillsammans med det som i dag finns ovan jord i form av runstenar, kyrkoruiner och kyrkobyggnader.

Gunnar Wetterberg avslutar sitt verk om Skånes 14 000 år långa historia med en tredje och sista del, som behandlar tiden från Karl XII:s död till våra dagar. Dessa tre sekler präglas av fred, efter flera hundra års krigiska härjningar.

Inte bara en kavalkad av militär-motorcyklar från 1916–2016 utan också en bakgrund till varför Försvarsmakten vid olika tillfällen, både i krig och fred, bedömt det militära värdet av att ett förband haft tillgång till motorcyklar och förare.

Det var året då allt hade kunnat gå galet. Ute i Europa rasade första världskriget, det neutrala Sverige var avspärrat och livsmedelsbristen skriande. I Ryssland hade Lenins bolsjeviker gripit makten, i Finland utkämpades ett grymt inbördeskrig och i Tyskland reste sig en krigstrött befolkning. Samtidigt närmade sig striden för allmän och lika rösträtt ett slutligt avgörande. Vänstern drev på, högern stretade emot.

Den spännande historien om mannen som räddade Paris har filmatiserats flera gånger, bland annat med Orson Welles i rollen som den svenske generalkonsuln. Margareta Beckman har i samtal med Nordlings släktingar och genom nytt källmaterial kunnat lägga tidigare okända pusselbitar till en historia där verkligheten överträffar dikten tiofalt.