Rapporten Åtvids bergslag är nummer 22 i en serie av 23 planerade rapporter från projektet Atlas över Sveriges bergslag. Projektets syfte är att i text- och kartform publicera det industriarkeologiska kulturarvet kring de bergshistoriska lämningarna i respektive bergslag.

Detta är berättelsen om det svenska ridderskapets hus – vårt lands kanske mest praktfulla barockbyggnad och adelns samlingsplats i över trehundra år. Ny nyutgivna boken Riddarhuset är ett dokument över den storslagna byggnaden med dess 2 331 vapensköldar, magnifika interiörer och rika skulpturala utsmyckning.

Gunnar Nylund (1904–1997) var keramiker, skulptör, formgivare, uppfinnare och självutnämnd arkitekt. Denne allkonstnär var ett av de stora namnen inom 1900-talets svenska konstindustri. Nu skuldras hans yrkesbana och verk.

Hummern är en gammal symbol för lyx och överdåd, lika självklar på praktmålningar från 1600-talet som på Lady Gagas hatt. I ett antal essäer om bland annat konst, reklam, djurskydd, avantgarde, statusfylld konsumtion, skämtbilder och pornografi undersöks här några av de specifika sammanhang där humrar varit viktiga medaktörer i vitt skilda typer av historiska och samtida projekt.

Kvinnor och kungar är en bok om säkerhetspolitik och idéhistoria, om kvinnor med starka idéer och kungar med viss makt.

Den Gyldene Freden är krogarnas krog. Den mest klassiska. Vi ses på Freden! skildrar Den Gyldene Fredens historia, krögare och gäster under 600 år, Restauranghistoria, kulturhistoria, och stadshistoria i ett.

I juni 1837 tog riksantikvarien och riksarkivarien Johan Gustaf Liljegren sitt liv. Han efterträddes som riksantikvarie av Bror Emil Hildebrand och av Hans Järta blev riksantikvarie. Dereas brevväxling, som nu publiceras, låter oss följa arbetet med att få fart på verksamheten genom att anställa ny personal, skaffa nya lokaler, ordna och registrera dokumenten och inrätta en avdelning som stöd för historisk forskning.

Kalla kriget framstår alltmer som en viktig epok i svensk historia – inte minst när det gäller bilden av säkerhetspolitiken. Wilhelm Agrell har utifrån tidigare konfidentiellt källmaterial skrivit om den hemliga underrättelsetjänstens arbete under en viktig och på många sätt farofylld tid.

Hur var det att växa upp i Halland under 1600-talet? Vad behövde föräldrarna tänka på för att det skulle gå bra i livet för deras döttrar och söner? I boken Bland borgarbarn och busfrön får vi bekanta oss med ett stort antal barns och föräldrars öden i ett svunnet Halland.

Slaget vid Poltava år 1709 blev den definitiva vändpunkten för det svenska stormaktsväldet. Omkring 25 000 karoliner deporterades till en lång fångenskap i Sibirien. Boken berättar historien om deras öden. Det är en skildring av svåra umbäranden, svält och hemlängtan, men också av oväntad överlevnadsförmåga, anpassning och livsvilja.

Lars Ericson Wolke presenterar ny forskning om verklighetens Lasse-Maja. Han undersöker här dråpliga berättelser och tragiska livsöden i det tidiga 1800-talets fattiga Sverige. Vidare sätter han in berättelsen i ett socialhistoriskt och inte minst kriminalhistoriskt perspektiv och berättar tjuvarnas historia.

Vårt 80-tal är en fotobok om husockupationer och politisk aktivism med bilder tagna av ungdomar under fester, aktioner och vardag åren 1985–1989 i Stockholm. Bilderna är kommenterade och placerade i ett sammanhang av dem som då var med, och visar upp ett material och ett stycke Stockholmshistoria som aldrig tidigare publicerats i bokform.

Juvelarian är den sanna berättelsen om en nedtonad museiskandal. Om en av Sveriges största stjärnor, Christina Nilsson, om en rysk tsars förtjusning, en överintendent som hellre ville köpa tavlor och om hur en småländsk insamling lyckades återbörda en nationalklenod.

I boken presenteras för första gången på svenska resultaten från den senaste klimathistoriska forskningen för en bred publik. I en mix av historia och klimatvetenskap får läsaren följa med på en medryckande resa genom världshistorien då kraftiga och plötsliga klimatförändringar emellanåt dramatiskt förändrat livsvillkoren för miljoner människor.

Baserad på ett tidigare okänt material läggs fler bitar i pusslet ”Prytz-telegrammet”. Avgjorde dess innehåll att den svenska regeringen till slut gav upp sitt motstånd och tillät transitering av tysk trupp och materiel per järnväg genom Sverige till Norge – det första och ett av Sveriges mer betydande brott mot den deklarerade neutralitetspolitiken?

I april 1940 ockuperades Danmark och Norge av Tyskland. I juni samma år samarbetade Sverige med ockupationsmakten och la ut nät i den svenska delen av Öresund för att hindra främmande ubåtar, i första hand brittiska, att kunna komma in i Östersjön. Tyska marinofficerare berömde sina svenska kolleger för att Sverige så snabbt och tjänstvilligt gick de tyska önskemålen till mötes. Britterna uppfattade det som en ovänlig handling och Sverige förnekade officiellt vad man gjort.

I arkiven efter den svenska utrikesförvaltningen går det att följa Sveriges utrikespolitiska förbindelser under nästan 500 år, läsa om världshändelserna som de rapporterades av svenska diplomater utomlands eller studera ceremonielen vid statsbesök. I denna arkivguide ges beskrivningar av hur man hittar uppgifter om bland annat utrikeshandel, sjöfart, diplomater och biståndsfrågor.

Stora oredan kallas i Ryssland perioden i början på 1600-talet när landet befanns sig i ett till synes ohjälpligt tillstånd av kaos. När tronen i Kreml åter blev tom 1611 lanserade många viktiga ryska städer Karl IX:s söner Gustav Adolf och Karl Filip som kandidater! Historien stod och vägde: Skulle den nya tsaren väljas från Vasaätten? Och skulle de två arvfienderna bilda en union?

Enbart inom Svenska kyrkan finns 3 700 kyrkor. De flesta är gamla sockenkyrkor, spridda över alla landets bebodda delar. Hur kunde ett fattigt jordbruksland på randen av det odlingsbara Europa producera ett sådant bestånd av monumentalbyggnader? Vad betydde kyrkan egentligen, rent konkret, för de människor som bekostade byggnaderna och lyssnade på predikningarna?

Under 1700-talet härjade många smittsamma och dödliga boskapssjukdomar i Sverige och Finland. Nöd och elände uppstod där farsoterna drog fram. Myndigheter, medicinare och djurägare försökte på olika sätt hejda smittspridningen. De inledde således en kamp mot sjukdomarna, en kamp som kom att få omfattande konsekvenser för djurhållningen i riket.