Den nya dagen gryr är den första stora biografin över Karin Boye sedan Margit Abenius Drabbad av renhet (1950). Den skrevs i en annan tid. Nu kan hela historien berättas.

Under 1300- och 1400-talen var sexualitet politiskt sprängstoff, och flera europeiska kungar blev anklagade för sodomi. Så skedde också i Sverige. Vad ville egentligen heliga Birgitta ha sagt när hon påstod att Magnus Eriksson älskade män mer än sin gud, sin hustru och sig själv? Varför utpekade hon kungen som sodomit när hon manade till uppror mot honom?

Nya arkeologiska utgrävningar i Kalmar har väckt sensation inom forskarvärlden. De visar att staden är mycket äldre än vad man tidigare trott, och bilden av den gamla nordiska metropolen har förändrats i grunden. Dick Harrison, författare och professor i historia, skildrar nu stadens reviderade historia.

I den här boken beskrivs de faktorer som kom att bli avgörande för den stora Amerikaemigrationen från slutet av 1840-talet till början av 1900-talet. Faktorer som ledde fram till att det kom att byggas upp en betydande emigrationsindustri.

Vackra dagboken innehåller anteckningar från 1830-talet förda av lantbrukaren och hemmansägaren Carl Henric Robsahm under åren 1835, 1836 och 1837. Hans dagböcker berättar om seklets vardagsliv i sällsynt arbetad handstil, med vackra stilväxlingar och färger.

Den skötsamme arbetaren är en modern idéhistorisk klassiker om den skötsamhetskultur som växer fram inom den svenska arbetarklassen under 1900-talets första årtionden. Den hade sina centra inom fackföreningar, nykterhetsloger och bildningsorganisationer och tog sig uttryck i nya attityder, beteenden, idéer; en ny mentalitet.

När Charles Lindbergh landade i Paris på kvällen den 21 maj 1927 hade han varit ensam i luften i ett litet flygplan i mer än trettiotre timmar. Han hade färdats hela vägen över Atlanten genom mörker, regn och hårda vindar, och när han tog mark hade han ingen aning om att hans liv för alltid förändrats. Han hade utfört en historisk bragd och blev över en natt hela världens hjälte. Ingen före honom hade blivit så känd på så kort tid.

Sigurd Fafnesbane är en myt med rötter i muntligt berättande som med tiden har fått stor spridning genom främst eddorna och isländska sagor, men även genom europeisk hjältediktning. Här belyser historikern Agneta Ney gestalten Sigurd i olika berättartraditioner – från folkvandringstid till medeltid. Hon diskuterar hjältemyten och manligt ideal i kontinuitet och förändring.

I Rättshistoria för släktforskare görs en genomgång av lagbestämmelserna genom tiderna, med fokus på det som är av intresse för en släktforskare. Juridiken blir lätt försummad inom släktforskningen, för att i någon mån täcka denna kunskapslucka har detta häfte sammanställts.

Den svenska skolgårdens historia redogör för den svenska skolgårdens historia utifrån historiskt källmaterial och människors minnesberättelser. De beskriver hur skolgården har tagit form och förändrats som koncept, hur den fysiskt har formgetts och utvecklats, och hur den har använts för social samvaro.

Boken handlar om förändringar i det svenska näringslivet från 1980-talet fram till mitten av 2010-talet. Det är i första hand en historisk berättelse, men den drar fram trådarna till idag. Det är också en historia om det svenska samhället i stort.

Boken Halshuggning och andra svenska straff> handlar om det hårdaste straffet av alla: döden. Och om människor som dömts att mista sina liv, bland annat Yngsjömörderskan Anna Månsdotter, änglamakerskan Hilda Nilsson och den siste som avrättades i Sverige – rånmördaren Alfred Anders.

Ett nytt sätt att berätta om några av Stockholms mest märkvärdiga kulturskatter: stadens kyrkor. Med grafik och 600 bilder guidar boken till historien, till spåren av stockholmarnas liv under sekler, till de dolda tecknen och hemligheterna.

I december 2016 var det 350 år sedan Lunds universitet grundades. I den populärvetenskapliga boken Lunds universitet under 350 år – historia och historier berättas om resan från liten provinsakademi med 14 professorer och 80 studenter till dagens internationella storuniversitet, som återkommande rankas bland världens 100 främsta.

En fråga som ofta dyker upp för både nybörjare och mer erfarna släktforskare är ”Vad står det?”. Hur gör man för att lära sig läsa den gamla handstilen? Svaret på detta och många andra frågor finns i handboken om handskriftsläsning.

Utan slitet från tusentals hästar hade människan aldrig kunnat bygga och utveckla sina städer. I Stockholm fanns det cirka 7 000 åkarhästar runt år 1900. En stad som New York hade vid samma tid uppemot 200 000 hästar. I och med bilarnas intåg minskade hästarnas betydelse, men åkarhästar kunde ännu under 1960-talet ses på gatorna i svenska städer.

Vad för musik fick man höra på brunnsorter som Ronneby, Söderköping och Ramlösa och vid Västkustens badorter? Och varför skulle där alls vara musik? Den gamla brunnsmusiken var underhållning för kurorternas gäster men innebar också eftertraktade extraanställningar för den oskarianska epokens yrkesmusiker. Vilka var musikerna? Hur skaffade de sin repertoar för sommarsäsongen?

Biografi över Stig Fredriksson följer hans levnadsbana från uppväxtåren i Vaggeryd, studietiden i Lund, karriärförsöken i Stockholm till ledningen av familjeföretaget Herenco med en frimodig diversifiering in i helt andra branscher än dagspressen.

Var utövade människor sin religion i Skandinavien, under vikingatiden och längre tillbaka? Skedde det i det fria, vid källor, på berg eller heliga lundar, eller fanns också särskilda byggnader för den religiösa kulten? Och fanns verkligen templet i Gamla Uppsala? Dessa frågor och mycket mer diskuteras i den här boken, i ljuset av de arkeologiska fynden.

Boken Gotlands historia presenterar historien på Gotland från forntid till nutid på ett ”lättillgängligt sätt”.