Under hundra år har Norrbottens museum gett ut årsböcker. Temat har varierat men fokus har alltid varit att med olika perspektiv skildra Norrbottens historia, kulturarv, kulturmiljöer men även samtida utblickar. Årets bok har temat ”Årsboken 100 år”.

Behovet av kartor, såväl militära som civila, ledde till att en topografisk kår, Fältmätningskåren, upprättades 1805. I krig var kartorna förstås helt nödvändiga, men karteringen möjliggjorde också anläggandet av nya vägar och kanaler som behövdes för den alltmer omfattande handeln. Jordbrukets reformer hade varit omöjliga utan de geografiska uppmätningarna.

År 1813 inrättades det statliga Gymnastiska centralinstitutet (GCI) på Hamngatan i Stockholm. Där utbildades både män och kvinnor till gymnastikdirektörer, i en tid då kvinnor ännu var omyndiga och hade små möjligheter till både skolning och försörjning. De blev efterfrågade experter långt bortom Sveriges gränser.

Albert Samuelsson i Skeppshult började tillverka cyklar 1911. Det året fanns omkring 70 större eller mindre cykeltillverkare i Sverige. I dag, 111 år senare, är cykelfabriken i Skeppshult den enda svenska tillverkaren som omfattar hela produktionsprocessen från den svetsade ramen till färdig cykel.

Hur utbildades blivande kungar som Karl XI och Karl XII för att få de ideala kungliga dygderna? Idéhistorikern Andreas Hellerstedt beskriver de tankar om bildning, fursteuppfostran och statskonst som formulerades i Sverige under andra halvan av 1600-talet. Studien ger en ny bild av samtidens vurm för kungligt envälde.

Stadsdelen Söder – ibland kallad Torpa – i Jönköping växte fram under 1900-talet och den kan på många sätt illustrera den allmänna bebyggelseutvecklingen under hundra år. I denna antologi har tre studier samlats som behandlar var sin epok i Söders historia.

Clas Julius Ekeblad var jämnårig med Gustaf III och tidvis ingick han i kungens närmaste krets. I hans dagböcker levandegörs hovkulturen med dess maktspel och romantiska förvecklingar och läsaren möter ett brokigt persongalleri liksom en vistelse i Paris.

Över ett dussin svenskar lyckades trots många hinder bli flygare på brittisk sida under andra världskriget. De upplevde några av 1900-talets största flyghistoriska milstolpar i strid mot tyska Luftwaffe, liksom fantastiska äventyr på marken. Vi får också möta tre svenska kvinnor som kom att spela viktiga men bortglömda roller för flygutbildning och flygledning.

Den kraftiga prisuppgången på fastigheter i Sverige sedan 1990-talet är långt ifrån unik. Under exempelvis första halvan av 1600-talet växte Stockholm kraftigt och den starka tillväxten påverkade i högsta grad fastighetspriserna redan då.
Fastighetsprisindex från olika sekler visar dessutom att huspriserna år 2000 realt var något lägre än hundra år tidigare.

Sverige kring sekelskiftet 1600 styrdes till stor del från trakten av Norrköping. Vasafurstarna hade sin bas i de rika och strategiskt viktiga bygderna mellan Motala ström, Bråviken och Slätbaken. Vikbolandet var även då en rik jordbruksbygd och den som ägde marken och satt på de viktiga städerna Norrköping och Söderköping hade ett brohuvud för att styra riket.

Från slutet av 1800-talet och under 1900-talet växte det fram nya förstäder som lade grunden till dagens Stockholm. Länge betraktades de yttre stadsdelarna snarare som självständiga lokalsamhällen med olika typer av hus och gaturum än som en med kärnan sammanvävd stad. Kransen av 97 stadsdelar utanför innerstadens tullar utgör i dag de flesta stockholmares hem.

I boken Om läkekonst förr och nu görs en genomgång av den läkekonst som ofta gjort mer skada än nytta och ända fram till 1900-talets början förpassade otaliga sjuka till en för tidig död. Självkritik i läkarkåren var ovanligt, däremot ifrågasatte många filosofer och författare läkekonsten.

Greveparet Lewenhaupt blev djupt gripna av väckelsen som drog fram över Sverige under 1800-talet. Detta är historien om dem och den grupp av människor i övre samhällsskiktet som drev på utvecklingen mot det moderna Sverige.

Karikatyrkonsten har en lång och innehållsrik historia såväl i Sverige som internationellt. I Ellen Keys vänstra öga redogörs för karikatyrens betydelse och uttryck från 1700-talet fram tills nu. Hon avhandlar ansiktet som skämt, det fina och det fula, familjehemligheter och självironins nidbilder.

Konsthistorikern Felix Horb växte upp i Prag och tillhörde kretsarna kring Kafka. Han studerade konstvetenskap i Wien och 1939 kom han som flykting till Sverige. I skuggan av de stora världshändelserna och utan fast akademisk förankring studerade han renässansmåleri och debatterade med flera av tidens mest kända konsthistoriker.

I en ny biografi möter vi Ebba Stenbock som dotter, syster, maka och mor i en politiskt turbulent tid. Anu Lahtinen lägger ett omsorgsfullt pussel där källmaterialet ger inblickar i Ebba Stenbocks vardag och livet som adelskvinna på 1500-talet.

Det var inte längesen är en bok om de som brukat jorden före oss. De strävsamma som, när jordbruket mekaniserats och tågen inte längre stannade vid stationen, såg sina barn flytta till stan för att söka arbete. En tid att uppmärksamma, nu när flyttlassen börjat gå i motsatt riktning.

Catarina Lundegårdh ger ett porträtt av sin morfar Bruno Liljefors: dels genom sin egen forskning i delvis okänt material, dels genom att låta människan, äkta maken, barnafadern och naturmänniskan själv komma till tals genom dagböcker och brev.

Glögg, julstjärna, saffran och kryddnejlikor är bland mycket annat självklara inslag i vårt julfirande. Men varifrån kommer dessa kryddor och växter? Och på vilket sätt ingår de i våra traditioner? Boken Julens växter, smaker & dofter är en kulturell och medicinhistorisk resa från början av våra urgamla jultraditioner fram till modern tid.

År 1943 erkände en svensk nazist för polisen att hans SS-förband utfört en massaker på judar i den lilla staden Husiatyn i nuvarande Ukraina. Åttio år senare försöker författarna genomföra förundersökningen som aldrig blev av, tillsammans med den sista överlevaren.