När Jonas Sjöstedt kandiderade till partiledarposten på hösten 2011 balanserade Vänsterpartiet på fyraprocentsspärren i opinionen. När han avgick 2020 var han Sveriges populäraste partiledare och partiet mer än dubbelt så stort. Nu har han skrivit sina memoarer tillsammans med sin mångåriga pressekreterare, Jessica Nordh.

I Vikingatidens vagga presenteras en av de mest mytomspunna och betydelsefulla epokerna i vår historia – men kanske också den minst kända: vendeltiden. Utan kunskap om vendeltiden åren 550–800 är det som hände under den efterföljande vikingatiden svårt att förstå.

Epsteins Stockholm är en berättelse om en stad under kraftig förvandling. Här möter betraktaren 1960-talets Stockholm med ett myllrande folkliv, drastiska rivningar och framväxten av nya förorter. Demonstrationer, folkfester och kändisar passerar revy. Men också vardagliga ögonblicksbilder.

Gerda Höjer var vid mitten av 1900-talet den kanske mäktigaste kvinnan i svensk fackföreningsrörelse. Boken Syster Gerda skildrar hennes liv och gärning under åren som flickskoleelev vid Åhlinska skolan, tiden vid Röda Korsets sjuksköterskeskola, det strängt reglerade livet som röntgensjuksköterska på Maria sjukhus och pionjärarbetet och de olika topposterna inom fackföreningsvärlden och politiken.

År 1921 hölls det första valet med så kallad allmän och lika rösträtt. Men hur omfattande var den rösträtt som införts? I boken Allmän rösträtt? tecknas rösträttens historia i Sverige efter den allmänna rösträttens införande. Det visar sig här att rätten att rösta under 1900-talet inte alls omfattat alla befolkningsgrupper.

I boken I skuggan av ett helgon visar vilken roll dottern Katarina spelade i den heliga Birgittas liv och i hur hög grad det är tack vare henne som det första birgittinklostret kom till och att helgonförklaringen av Birgitta ägde rum. ”Katarinas självuppoffrande natur var förutsättningen för Birgittas livsverk. Det är kanske Katarina vi borde kalla för helig.”

Upplysningsepoken flödade av diskussioner om människans natur, sanningen och Gud. Den präglades av internationella utbyten av idéer, folk och guld. Men betydde upplysningen samma sak för män och kvinnor, för rika och fattiga, för européer och icke-européer? Dorinda Outrams bok visar hur synen på upplysningen förändrats i takt med samtidens politiska och ekonomiska trender.

Få kärlekshistorier har varit så omtalade och gett upphov till lika många rykten som den mellan den svenske adelsmannen Axel von Fersen och den franska drottningen Marie-Antoinette. Här finns alla ingredienser som skapar evig ryktbarhet: omöjlig kärlek, ädelmod, skönhet, ofattbar rikedom och makt, revolution och ond bråd död.

I oktober 1973 såg det ut som om staten Israel skulle gå under. Anfallet från Egypten och Syrien kom överraskande för israelerna. Det svenska FN-förband som sedan sattes in för att skydda den bräckliga vapenvilan hade även ett hemligt uppdrag: Samla in vad ni kan av sovjetisk toppmodern materiel från slagfältet och skicka hem till Sverige.

Hur blir en människa människa? Hur formas hon av inre respektive yttre faktorer? Frågorna är gemensamma nämnare för tretton kulturhistoriska fallstudier i medicinens marginaler i antologin Inom/utom.

I september 1961 kraschade ett flygplan med FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld ombord i Nordrhodesia. En olycka ansåg haverikommissionen, men alla var inte övertygade. I Den gyllene tråden försöker den grävande journalisten Ravi Somaiya lösa ett av 1900-talets stora mysterier.

Djur har stor betydelse för oss i dag. Så var det redan för människorna som levde under forntiden för mer än tusen år sedan. Då omgav man sig med både verkliga djur och sådana som bara fanns i fantasin och i berättelserna. I Järnålderns djur får vi veta hur arkeologerna skapar kunskap om de här djuren genom olika sorters källor.

Många av oss minns oron under det kalla kriget. Boken Sverige under kalla kriget. Myter och legender tar oss tillbaka till åren 1945–1991 och belyser en rad militärhistoriska episoder.

Bronsålderns hällristningar är en typ av fornlämningar som sätter fantasin i rörelse hos både arkeologer och allmänheten. Att även Västmanland har många hällristningar har länge varit okänt för många. Många år av inventeringar har gjort att det i dag finns fler än 2 100 kända ristningsytor med 31 000 figurer i Västmanland.

Den brittiska flottans agerande i Östersjön genom tiderna är för de flesta tämligen okänt trots att britterna vid många tillfällen uppträtt med stora flottor och eskadrar i innanhavet. Storbritannien och brittiska flottan har genom historien haft stor betydelse för händelser och skeenden i Sverige – både som motståndare och allierad.

Humoristisk, känslosam, överraskande, burlesk och finstämd – Carl Michael Bellman behärskade de flesta uttryck. Men i de finkulturella kretsarna kring Svenska Akademien förblev han en ”rolighetsminister”, en estradör som intog scenen i pudrad peruk och vitt halskrås och underhöll sin välmående publik med texter om fyllon och prostituerade.

Vår nuvarande enkammarriksdag har funnits i drygt femtio år. Att riksdagen ska ha en kammare tas numera för givet. Ändå var det under tvåkammartiden 1867-1970 som mycket av vårt nuvarande samhälle formades. Att förstå hur systemet med en första och en andra kammare fungerade kan skänka nya perspektiv på dagens politiska liv.

Sveriges 21 länsstyrelser har tillsammans tagit fram skriften Nyttan med kulturmiljö om landets kulturmiljöer och det arbete som länsstyrelserna gör för att främja kulturarvet. Den riktar sig till alla som är intresserade av vår kulturmiljö. 

Gerd Enequist var pionjären som blev den första kvinnliga professorn vid Uppsala universitet, och som utvecklade den moderna kulturgeografin i Sverige. Hon kämpade länge för att ämnet skulle få samma akademiska status som det naturvetenskapliga ämnet naturgeografi. Nu skildras hennes liv och person i en ny bok.

När han bara var fjorton år blev han kung av Sverige och ett år senare kröntes han till kung över Nordens alla länder – han som eftervärlden kallar Erik av Pommern. I över fyrtio år var han kung över Kalmarunionen, Europas då största rike. Till slut fördrevs han och försörjde sig som sjörövare på Gotland i tio år.