Kockorna var oftast unga och ute på sina första jobb. Vintermånader i sträck levde de under enkla förhållanden i kojor tillsammans med tio till tjugo hårt arbetande skogshuggare. När de började dyka upp i huggarkojorna på 1920-talet hälsades de som himlasända av de skogsarbetare som dessförinnan framlevt vintrarna under väldigt primitiva förhållanden.

Våren 1809 invaderade ryska trupper invaderade norra Sverige och den 25 mars kapitulerade den svaga svenska armén i Kalix. Detta blev starten för den ryska ockupationen i Norrbotten och Västerbotten. För civilbefolkningen i norr blev 1809 ett nödens och dödens år. Sjukdomar, fattigdom och hunger drabbade många.

Ett fruktansvärdt skräckvälde råder i Ryssland är en sammanställning av det svenska utrikesdepartementets rapportering om ryska revolutionen – från det första telegrammet om ohörsamhet mot tsaren i mars 1917 till det sista om de sovjetryska diplomaternas återvändande i februari 1919.

Marionetteatern i Stockholm är en välkänd, etablerad teater med starka traditioner. Margareta Sörenson skildrar teaterns 60-åriga historia från grundaren Michael Meschkes konstnärliga ledning till de senaste 20 åren då Helena Nilsson ansvarat för repertoaren.

Journalisten och författaren Elin Wägner (1882–1949) var före sin tid, och på många sätt har tiden hunnit ifatt henne först nu. Hennes tankar berör oss, eftersom vår kris är hennes. I debattboken Väckarklocka från 1941 föregriper hon våra ödesfrågor. Feministen Wägner utmanade sin samtid, och provocerar ännu.

Komikerns historia handlar om fängslande öden, egendomliga människor, banbrytande kreativitet och framförallt, några av historiens roligaste människor. Vilka var de? Hur fann de sitt kall? Vad skämtade de om? Och vad säger det om deras samhälle?

1974 års regeringsform föregicks av tjugo år av utredningar och följdes av ytterligare ett antal år av diskussioner. De sistnämnda gällde bland annat de grundlagsfästa medborgerliga fri- och rättigheterna, rättsväsendets roll i staten samt tronföljden. Vill man förstå Sveriges moderna politiska historia är författningsdebatten en bra utgångspunkt.

Forntiden befolkades av människor som du och jag. Människor med sorger, bekymmer och glädjeämnen. Ändå gör avståndet i tid att vi ofta inte ser dessa personer som individer. Det vill arkeologen Kent Andersson råda bot på. Genom ett urval av föremål från järnåldern ska vi förstå mer om den värld de levde i.

Under frihetstiden kunde en maktgruppering bestående av ämbetsadel och storköpmän berika sig genom statlig privilegiepolitik som gällde utrikeshandeln, manufakturerna, utarrendering av tulluppbörd och gynnsamma kreditvillkor. Dessa oligarker, som Thomas Magnusson kallar dem, kunde fram till mitten av 1760-talet ganska obestritt främja sina egenintressen.

1800-talets första decennier. Förändringens vindar blåser genom Sverige. Finland är förlorat. En ny författning antas efter en statsomvälvning, som innebär slutet för det kungliga enväldet. Industrialiseringen och framväxten av medelklass och arbetarklass står för dörren. Genom allt detta är historikern, filosofen, poeten och kompositören Erik Gustaf Geijer en utmärkt vägvisare.

I Östergötland finns 25 medeltida borgar, mer eller mindre väl bevarade. Boken Hemma på borgen är en studie av livsstilar på dessa platser utifrån nya utgrävningar och fynd, en genomgång av tidigare resultat och de skriftliga källorna.

I början av 1940-talet slog Gunder Hägg femton individuella världsrekord i friidrott och år 1946 innehade han världsrekorden på alla medeldistanser. Efter kriget blev Hägg anklagad och fälld av Svenska Friidrottsförbundet för att ha tävlat mot betalning – och blev avstängd på livstid.

Kunskapshistoria är ett dynamiskt forskningsfält som har framtiden för sig. Under de senaste åren har inriktningen etablerats som en ny och spännande historievetenskaplig inriktning både internationellt och i Sverige. I boken Forms of Knowledge samlas historiker med olika bakgrund och specialitet för att utforska kunskapshistoriens möjligheter.

Boken visar att den medeltida riksgränsen inte drogs på måfå utan snitslades mellan viktiga jaktområden, och att det längs fångstgroparna för älg finns gångstråk som använts i hundratals, kanske tusentals, år.

Den andra upplagan av handboken Soldatforska! handlar om hur man finner sina militära förfäder. Här ges tips om forskning efter 1500- och 1600-talens knektar, om 1700- och 1800-talens indelta soldater och båtsmän, om 1800-talets beväringar, om 1900-talets värnpliktiga och mycket annat.

Cilluf Olsson var konstväverska inom skånsk allmogeslöjd och blev internationellt känd för sin vävkonst. Hon var väverska, entreprenör med egen affärsrörelse i form av en vävskola först i Hög och senare i Tågarp, och hade butik och vävskola i Landskrona.

Över 100 000 svenskar har de senaste 250 åren fått en medalj eller annan hedersbelöning tilldelad av Kungl. Patriotiska Sällskapet. Syftet har varit att belöna en insats som varit av betydelse för landets utveckling. Nu finns en bok som ger en rikt illustrerad historisk överblick över medaljerna och hedersbelöningarna.

Journalisten och feministen Hilda Sachs (1857–1935) brev till vännen, älskaren och kollegan Hinke Bergegren (1861–1936) är en unik dokumentsamling från 1800-talets sista och 1900-talets första år, då kampen för demokrati och kvinnans politiska rösträtt gick in i ett avgörande skede.

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon.

Den svenska liberalismens historia skildrar de idéer som format det moderna Sverige och människorna som gjort denna utveckling möjlig. Boken, som gavs ut första gången 1998, har kompletterats med ett nytt kapitel som tar historieskrivningen in i våra dagars strider om globalisering, migration och nationalstaten.