Vårt 80-tal är en fotobok om husockupationer och politisk aktivism med bilder tagna av ungdomar under fester, aktioner och vardag åren 1985–1989 i Stockholm. Bilderna är kommenterade och placerade i ett sammanhang av dem som då var med, och visar upp ett material och ett stycke Stockholmshistoria som aldrig tidigare publicerats i bokform.

Juvelarian är den sanna berättelsen om en nedtonad museiskandal. Om en av Sveriges största stjärnor, Christina Nilsson, om en rysk tsars förtjusning, en överintendent som hellre ville köpa tavlor och om hur en småländsk insamling lyckades återbörda en nationalklenod.

I boken presenteras för första gången på svenska resultaten från den senaste klimathistoriska forskningen för en bred publik. I en mix av historia och klimatvetenskap får läsaren följa med på en medryckande resa genom världshistorien då kraftiga och plötsliga klimatförändringar emellanåt dramatiskt förändrat livsvillkoren för miljoner människor.

Baserad på ett tidigare okänt material läggs fler bitar i pusslet ”Prytz-telegrammet”. Avgjorde dess innehåll att den svenska regeringen till slut gav upp sitt motstånd och tillät transitering av tysk trupp och materiel per järnväg genom Sverige till Norge – det första och ett av Sveriges mer betydande brott mot den deklarerade neutralitetspolitiken?

I april 1940 ockuperades Danmark och Norge av Tyskland. I juni samma år samarbetade Sverige med ockupationsmakten och la ut nät i den svenska delen av Öresund för att hindra främmande ubåtar, i första hand brittiska, att kunna komma in i Östersjön. Tyska marinofficerare berömde sina svenska kolleger för att Sverige så snabbt och tjänstvilligt gick de tyska önskemålen till mötes. Britterna uppfattade det som en ovänlig handling och Sverige förnekade officiellt vad man gjort.

I arkiven efter den svenska utrikesförvaltningen går det att följa Sveriges utrikespolitiska förbindelser under nästan 500 år, läsa om världshändelserna som de rapporterades av svenska diplomater utomlands eller studera ceremonielen vid statsbesök. I denna arkivguide ges beskrivningar av hur man hittar uppgifter om bland annat utrikeshandel, sjöfart, diplomater och biståndsfrågor.

Stora oredan kallas i Ryssland perioden i början på 1600-talet när landet befanns sig i ett till synes ohjälpligt tillstånd av kaos. När tronen i Kreml åter blev tom 1611 lanserade många viktiga ryska städer Karl IX:s söner Gustav Adolf och Karl Filip som kandidater! Historien stod och vägde: Skulle den nya tsaren väljas från Vasaätten? Och skulle de två arvfienderna bilda en union?

Enbart inom Svenska kyrkan finns 3 700 kyrkor. De flesta är gamla sockenkyrkor, spridda över alla landets bebodda delar. Hur kunde ett fattigt jordbruksland på randen av det odlingsbara Europa producera ett sådant bestånd av monumentalbyggnader? Vad betydde kyrkan egentligen, rent konkret, för de människor som bekostade byggnaderna och lyssnade på predikningarna?

Under 1700-talet härjade många smittsamma och dödliga boskapssjukdomar i Sverige och Finland. Nöd och elände uppstod där farsoterna drog fram. Myndigheter, medicinare och djurägare försökte på olika sätt hejda smittspridningen. De inledde således en kamp mot sjukdomarna, en kamp som kom att få omfattande konsekvenser för djurhållningen i riket.

Beundran för Maos Kina och inte minst för kulturrevolutionen betydde mycket för vänsteruppsvinget i Sverige under 1960-talets senare hälft. Den växande konflikten mellan maoismen och sovjetkommunismen kom att i hög grad influera den svenska vänsterns utveckling och till sist sönderfall i olika fraktioner.

Stockholm är en av Europas snabbast växande storstadsregioner, fram till 2030 planeras bostäder för cirka en halv miljon människor. För att uppnå detta mål kommer stadsbilden att förändras. I Samfundet S:t Eriks årsbok 2017 medverkar ett tjugotal skribenter – arkitekter, stadsplanerare, politiker, byggherrar – som utifrån sina verksamheter lyfter fram vikten av stadens landskap och gröna rum.

Hur såg Stockholms stadsbild ut innan Hötorgsskraporna sköt mot höjden? Och hur ser en 105-åring på Stockholm av i dag? I SvD-journalisten Johan Lindbergs bok Stockholm – då och nu skildras stadens omvandling genom historiska och nytagna foton. Dessutom berättar kända och okända stockholmare om sina personliga minnen från sin hemstad.

I januari 1918 störtades Finland in i ett skoningslöst inbördeskrig mellan ”röda” och ”vita”. I Finland skapade kriget ett trauma som är kännbart än i dag. Samtidigt är det så gott som bortglömt i Sverige, trots att hundratals frivilliga svenskar reste över Östersjön för att slåss, och trots att hela den samtida svenska debatten kom att kretsa kring detta krig – ett krig som dessutom nästan fick en svensk regering att falla.

Efter andra världskriget har de goda relationerna mellan Sverige och Norge lyfts fram som en viktig del av krigshistorien. Begreppet ”broderfolk” används för att understryka de nära och förtroliga vänskapsbanden. I Norge berättas att Sverige blev räddningen under kriget för att svenskarna ville hjälpa till. Det är bara en del av sanningen. Norrmän som kämpade för att befria sitt land hade ett mycket ansträngt förhållande till Sverige under stora delar av kriget. Bland de ockuperade växte ett glödande hat fram mot svenskarna.

Få enskilda platser har betytt lika mycket för Sveriges historia som Almare Stäket. Dess historia – borgen, gården, ön, holmen och dess närmaste omgivningar – utgör ett fascinerande mellansvenskt mikrokosmos, vars förflutna avspeglar hela den färgstarka och växlingsrika historia som förknippas med termer som medeltid, Vasatid, stormaktstid och frihetstid, nyklassicism och också händelser under andra världskriget.

Privat eller offentlig drift inom välfärden är ett ständigt aktuellt debattämne. I Problemet med vinster visar historikern Magnus Linnarsson att dagens debatt inte är en modern företeelse, utan en fråga med lång historia. I boken belyser författaren hur svenska politiker debatterat frågan under 400 år. Ska välfärdstjänster drivas av privata eller offentliga utförare?

Teaterregissören Ludvig Josephson föddes in i den kända judiska kultursläkten Josephson i Stockholm men han drogs till Europa och där han kunde finna frihet i den urbana och queera kultur som kontinenten erbjöd. Hans stora dröm var att föra Sverige närmare Europa och världen, och att förvandla den provinsiella svenska scenkonsten till något mer storslaget och konstnärligt.

Gamla Gävleanstalten, eller ”Hotell Hamilton” som den kallades i folkmun, byggdes år 1847 som ett av landets första cellfängelser. Den kom att användas i 139 år, fram till sommaren 1986 då den
ersattes av en nybyggd lokalanstalt i utkanten av Gävle. I denna bok ligger fokus på perioden 1960–1986 då Hotell Hamilton gjorde sig känd för att vara både ”Sveriges vänligaste fängelse” och ”kriminalvårdens lekstuga”.

I den här boken beskriver Olof Karlander utvecklingen av djursjukvården i Sverige genom att följa i sin pappa Sigvards spår. Sigvard Karlander var först bataljonsveterinär på A2 i Göteborg och sedan fältveterinär i Bergslagens militärområde i Karlstad. Boken speglar utvecklingen sedan 1920-talet till idag.

År 1658 kom den förste islänningen sedan medeltiden till Sverige, och med sig hade han ett antal sagahandskrifter. Forntiden hade anlänt – och sedan dess har vår äldre historieskrivning till stor del vilat på ett isländskt fundament. Detta hade lagts långt tidigare, av författare och poeter verksamma från 1100- till 1300-talet. De var själva fascinerade av att de en gång varit vikingar, och de gjorde sitt bästa för att låta sitt förflutna framträda i all dess bloddrypande och hedniska mustighet.