Skolklass löste gåta med runinskrifter – får medalj
Ersk-Matsgården. Foto: Zejo (Wikimedia Commons CC0)
Runinskrifterna i taket till drängkammaren på Ersk-Matsgården i Hassela i Hälsingland hade ansetts omöjliga att tyda. Men läraren Anna Björk och hennes vetgiriga elever i årskurs 5 på Arthur Engbergskolan löste gåtan och bidrog också till viktig kunskap om världens mest omtalade runsten, Kensingtonstenen i Minnesota, USA. Den 4 oktober hedras de med Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj för sin betydelsefulla insats inom kulturmiljövården.
”För att med inspirerande utforskarglädje tolkat och förmedlat sina upptäckter om Hasselarunorna och 1800-talets folkliga skriftkultur.” Så lyder Riksantikvarieämbetets motivering till 2019 års förtjänstmedalj som läraren Anna Björk och årskurs 5 på Arthur Engbergskolan i Hassela tilldelas.
Riksantikvarie Lars Amréus kommer att dela ut medaljen och runforskaren Magnus Källström kommer att berätta om historien bakom och betydelsen av att de lyckades tyda runinskrifterna i taket på Ersk-Matsgården i Hassela.
– Förtjänstmedaljen har sedan 1981 delats ut till en eller flera personer som gjort betydande insatser inom kulturmiljövården och då helst utanför det professionella fältet. Att få åka till Hassela och Hälsingland och dela ut den till en vetgirig skolklass och deras envisa och nyfikna lärare känns fantastiskt. Deras insats bidrar starkt till att förstå 1800-talets folkliga skriftkultur, men ger också avgörande pusselbitar till svaret på var Kensingtonstenen har sitt ursprung, säger riksantikvarie Lars Amréus.
Hasselarunorna, runinskrift i trätaket i Ersk-Matsgården i Hassela var inte bara otolkade utan i stort sett okända fram till i januari i år. En teckning av dem hade nått Riksantikvarieämbetet redan på 1980-talet, men varken då eller senare tycks någon ha förstått vilken typ av runor det handlade om och hur de skulle tolkas.
Den insats som Anna Björk och hennes elever Mattias Mattson, Edvin Hammarström, Vincent Svensson, Klara Råbom och Elina Söderlund gjorde när de bestämde sig för att försöka läsa dessa inskrifter är något långt utöver det vanliga. Det hela började med en historielektion om vikingatiden, men slutade med ett viktigt bidrag till förståelsen av bakgrunden till den omdiskuterade Kensingtonstenen i Amerika.
Kensingtonstenen, kanske världens mest kända runsten, som upptäcktes 1898 påstås vara rest av nordbor som kommit till Minnesota redan 1362. Samtidigt är den ristad med ett runalfabet som inte förekommer under medeltiden och på ett språk som verkar alldeles för modernt. Trots detta är det många som ännu hävdar att denna sten är gammal och äkta.
Anna Björks och hennes elevers upptäckt visar att samma typ av runor användes i folkliga sammanhang i Hassela i slutet av 1800-talet och flera decennier innan Kensingtonstenen grävdes upp i svenskbygden Minnesota.
– Med denna upptäckt flätas flera historier samman: Hassela som koloniserades av svedjefinnarna på 1500-talet, den stora emigrationen från detta område till Amerika under 1800-talet och den ökande läs- och skrivkunnigheten som gav utrymme för återupplivandet av runorna som en sorts hemlig skrift, säger Magnus Källström docent och runforskare vid Riksantikvarieämbetet.
Tidigare pristagare
2018: Lena Nordesjö
2017: Gertrud Lyrung
2016: Roozbeh Janghorban och Thorbjörn Enberg
2015: Calle Eklund
2014: Gudrun Norstedt
2013: Hélio Ricardo Duarte
2012: Bengt Spade
2011: Göran Gudmundsson
2010: Engelska pojkar och flickor, Malmberget
2009: Kerstin och Egil Bergström
2008: Fredrik Blomgren
2007: Lena och Michael Michaëlsson
(2019-10-02)
Se även Hälsingerunor kan lösa Kensingtonstenens gåta (2019-05-07)
