Stora historiepriset till idéhistorikern Sven-Eric Liedman

Foto: Ingvar Hjorth

Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria, tilldelas Stora historiepriset 2022. Priset, som är Sveriges största historiepris med en prissumma på 100 000 kronor, delas ut på Sörmlands museum i Nyköping den 15 september.

– Det är en stor glädje för mig att få detta pris. Det känns som en uppmuntran att, trots åldern, ta ännu några steg på detta underbara fält, säger Sven-Eric Liedman till Nättidningen Svensk Historia.

Liedman föddes i Karlskrona 1939 och fick sin utbildning i Lund och Göteborg. Åren 1966–1968 var han biträdande kulturchef på Sydsvenska Dagbladet. Därefter blev han docent i idé- och lärdomshistoria, först i Lund (1968–1970) och sedan i Göteborg (1971–1979). I sin forskning har han främst sysslat med modern filosofi- och vetenskapshistoria.

År 1979 blev Liedman professor i idé- och lärdomshistoria vid institutionen i Göteborg, en professur som han lämnade våren 2006. Han har varit – och är – verksam med artiklar i dagspress och tidskrifter. Han har producerat många böcker, bland annat en lärobok för universiteten om de stora politiska tänkarna i Europas och Västvärldens historia. Hans bok I skuggan av framtiden belönades med 1997 års Augustpris i fackboksklassen.

– Liedman är en av våra mest namnkunniga idéhistoriker och har under lång tid varit framträdande i offentligheten och på så sätt fört ut historiska kunskaper och forskningsresultat till en bred allmänhet. Han har därigenom bidragit till ett ökat historieintresse och till att sätta samtida fenomen och debatter i historiskt perspektiv. Det är egentligen förvånande att han inte har fått priset tidigare, säger juryns ordförande Stefan Eklöf Amirell till nättidningen.

Juryns motivering:
”Sven-Eric Liedman disputerade 1966 i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet på en avhandling om det organiska livet i tysk idédebatt 1795–1845. Sex år senare publicerade han Från Platon till Lenin. De politiska idéernas historia, en lärobok för universiteten om de stora politiska tänkarna i Europas och Västvärldens historia. Boken är ett standardverk som har lästs och nötts av generationer av studenter. Liedman har reviderat och uppdaterat boken genom åren och det sista ledet i titeln ändras för varje ny utgåva. Den senaste upplagan, den femtonde, med titeln Från Platon till demokratins kris, utkom 2020.

Som forskare har Liedman en betydande spännvidd, och som få andra kombinerar han vetenskaplig skicklighet med stilistisk konstfärdighet. Många av hans böcker läses och uppskattas av såväl universitetslärare och studenter som en bred historieintresserad allmänhet. Bland hans rika produktion märks bland annat Motsatsernas spel. Friedrich Engels filosofi och 1800-talets vetenskaper (2 vol., 1977), Den synliga handen. Anders Berch och ekonomiämnena vid 1700-talets svenska universitet (1986), Att förändra världen – men med måtta. Det svenska 1800-talet speglat i C. A. Agardhs och C. J. Boströms liv (1991), I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria (1997), Att se sig själva i andra. Om solidaritet (1999), Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper (2001), Stenarna i själen. Form och materia från antiken till idag (2006) och Karl Marx. En biografi (2015).

Liedman är inte bara verksam som lärare, forskare och folkbildare utan har också ett starkt samhällsengagemang. Han är en flitig journalist, översättare, föredragshållare, essäist, twittrare och debattör i media. Under sin långa karriär har han otaliga gånger visat på den potential som historisk forskning och historiska perspektiv har att berika samtida debatter. Hets! En bok om skolan (2011) fick exempelvis stort genomslag i 2010-talets skoldebatt och har fortfarande hög aktualitet.

Sven-Eric Liedman har en ovanlig förmåga att kombinera intellektuellt djup med tillgänglighet. I sina texter och föredrag stimulerar han sina läsare och lyssnare till kreativitet, reflektion och kritiskt tänkande. Allt detta återspeglar också Liedmans verksamhet som forskare och folkbildare under mer än ett halvt sekel.”

Juryn består av Stefan Eklöf Amirell (ordförande), professor i historia vid Linnéuniversitetet; Maria Sjöberg, professor i historia vid Göteborgs universitet; Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet samt forskare vid Kungliga Vitterhetsakademien; Linda Andersson Burnett, forskare och Wallenberg Academy Fellow vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

Stora historiepriset är Sveriges största historiepris. Priset har delats ut sedan 1994 och gått till några av Sveriges mest erkända historiker. Från och med år 2021 är prissumman 100 000 kronor. Priset kan inte sökas utan den oberoende juryn utser pristagaren som tilldelas priset. Priset delas ut av Sörmlands museum och Nyköpings kultur- och fritidsnämnd ”till historiker eller annan, som utan att göra avkall på fackmässig korrekthet, lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat”. Priset hette tidigare Hertig Karls pris.

Tidigare pristagare:
2021: Eva Bonde
2020: Gunnar Broberg
2019: Annika Sandén
2018: Ida Östenberg
2017: Ronny Ambjörnsson
2016: Fredric Bedoire
2015: Heléne Lööw
2014: Maria Sjöberg
2013: Jonathan Lindström
2012: Elisabeth Mansén
2011: Svante Norrhem
2010: Yvonne Hirdman
2009: Bo Eriksson
2008: Eva Österberg
2007: Max Engman
2006: Marie-Christine Skuncke
2005: Anders Björnsson
2004: Maja Hagerman
2003: Gunnar Wetterberg
2002: Cecilia Björk och Laila Reppen
2001: Dick Harrison
2000: Mats G Larsson
1999: Arne Jarrick
1998: Karin Johannisson
1997: Michael Nordberg
1996: Hans Furuhagen
1995: Hans Villius och Olle Häger
1994: Aleksander Loit

(2022-05-16)