Boktryckarkonstens historia

I en tid som präglas av hållbarhet och digitalisering har efterfrågan på tryckta böcker långsamt minskat. Papper kräver råmaterial i större utsträckning. Visserligen kostar även e-böcker pengar, men de sparar samtidigt mycket plats och erbjuder ett smörgåsbord av berättelser för omättliga bokslukare – åtminstone så länge batteriet räcker. Men trots allt varken kan eller vill vi avstå helt från det skrivna ordet på papper. Ur en byråkratisk aspekt är det knappast heller möjligt. Alla företag behöver olika handlingar i pappersform: Avtal, visitkort, fakturor, lönebesked, affärsbrev osv. En enhetlig design ger ett professionellt intryck och sparar dessutom mycket redigeringsarbete. En skriftlig inbjudan per post är alltid rätt, särskilt vid speciella tillfällen eller officiella tillställningar. Och eftersom det mesta numera uträttas just digitalt, är det många som uppskattar analoga trycksaker lite extra.

Tryckerikonstens historia eller hur böcker förändrar världen

För en del människor är ett rum utan böcker samma sak som en kropp utan själ. I deras värld är böcker som godis – har man väl börjat kan man inte sluta läsa, samla eller låta sig svepas med i de spännande berättelserna. Böcker fängslar, engagerar och är nästan som att gå på bio inne i sitt eget huvud. Vad vore Sverige utan sina deckare? Tänk bara på Stieg Larsson som trollband läsarna med sin Millenium-trilogi. Och vad vore världen utan boktryckarkonsten? Låt oss ge oss av på en resa mot det förflutna, när det tryckta ordet ännu stod skrivet i stjärnorna – först måste boktryckarkonsten se dagens ljus.

Så uppfann Johann Gutenberg boktryckarkonsten 1440

Under 1400-talet var klostren centrum för bildning och kunskap. Utöver samhällets absoluta toppskikt och de lärda munkarna var det nästan ingen som kunde läsa eller skriva. Böcker fanns visserligen redan, men de var mycket omständliga att framställa och processen var extremt tidsödande. Varje bok var ett handskrivet och ovärderligt unikum som tog flera år att framställa. Varenda bokstav måste omsorgsfullt präntas ned för hand på pergament med gåspenna och bläck. Men i den vackra, tyska staden Mainz bodde en man som skulle ändra på det: Johann Gutenberg. Han utvecklade en för tiden revolutionär metod, nämligen att trycka böcker med lösa typer för varje enskild bokstav. Idén var lika enkel som genialisk. Texten som skulle tryckas delades upp i bokstäver och skiljetecken. Typerna sattes i en ram, och sedan applicerades färg. Sidan trycktes med en trycksvärta som bestod av linolja och sot. Till sist fördes färgen över till papperet med en press som tillverkats enligt den beprövade principen hos en vanlig vinpress. Tekniken spred sig som en löpeld – och resultatet blev bland annat en helt ny näringsform. Redan i slutet av 1400-talet fanns det över 400 tryckerier i Tyskland. Nu kunde man tillverka böcker snabbt, prisvärt och i stort antal, vilket också innebar slutet för klostrens bildningsmonopol. Boken blev ett kraftfullt verktyg som kunde sprida nya idéer och tankar till en bred massa. Ett exempel är Martin Luthers bibelöversättning, som med en upplaga på en halv miljon blev historiens första bästsäljare och i stor utsträckning bidrog till reformationens segertåg. Uppfinningen av tryckpressen var ovärderlig för kunskapsspridning, propaganda och maktutövning, och kom att bli en bidragande faktor till flera revolutioner, såsom den vetenskapliga revolutionen i Europa och spridandet av liberala idéer.

När boktryckarkonsten kom till Sverige

Det var inte Johann Gutenberg själv som i egen hög person gjorde uppfinningen populär i andra länder. I stället var det Johann Snell, som levde samtidigt som Gutenberg, som tryckte Sveriges första bok Dyalogus creaturarum moralizatus – Skapelsens sedelärande samtal. Snell var tysk, och kanske var det därför han snabbt fick kännedom om den nya uppfinningen. Fram till 1481 studerade han vid universitetet i Rostock och försörjde sig som boktryckare hos munkarna i Michaelisklostret. Senare drev han sin egen verksamhet i marsipanstaden Lübeck. Efter sin examen 1482 reste Snell till danska Odense där han tryckte ett breviarium på uppdrag av biskopen. Biskopen i Uppsala begärde att det skulle inrättas tryckerier även i Stockholm, och så nådde boktryckarkonsten från Tyskland till sist även Sverige via Danmark.